Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Hertig Karls och svenska riksrådets samregering 1594—1596 af S. J. Boëthius. 1. Samregeringen på grund af överenskommelsen den 2 September 1594
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
S. J. BOETHIUS.
till befallningsmännen i landsändarne med förbigående af
regeringen, utan att denna först måtte underrättas om hvad som
behöfde beställas; »sedan skall H. K. M:ts vilja troligen oeh
fliteligen efterkommen varda». Till sist underrättade de
konungen om Upsala akademis återupprättande1) och uttryckte sin
förhoppning, att denna åtgärd ej måtte illa upptagas.
Hertigens skrifvelser till konungen äro intagna i
registra-turet under den 6 Mars2) eller samma dag som rådets senare
inlaga är daterad; man torde emellertid kunna antaga att de
först efter mottagandet af denna erhållit sin slutliga form. Han
påpekar däri, att han ej visste huru det skulle gått, om han ej
åtagit sig regeringen, då konungen ej kommit öfverens med
ständerna, »hvad häller de efter en eller många sig rätta skulle»,
och upprepade att han ej kunde nöja sig med den af konungen
gifna fullmakten, »alldenstund den alldeles slätt och utan någon
myndighet att förestå regementet stäld var». Med afseende på
de genom sändebudet framstälda beskyllningarna om ingrepp i
konungens myndighet hänvisade han till rådets utlåtande, men
lemnade däremot själf med afseende på konungens begäran om
skeppet, skyttet och skinnvarorna ett vidlyftigt svar, hvari han nu
påstod att deras sändande var stridande mot konungens löften
vid kröningen. Dock skulle skeppet komma, när hertigen fick
veta, hvart det skulle sändas, och skinnvarorna (denna gång) få
afgå med första Öppet vatten, om konungen stod fast vid sin
begäran; kanonerna åter kunde ej gjutas, emedan kopparen
behöfdes för rikets behof, och äfven sedan de blifvit färdiga, ville
hertigen ej sända dem, förr än han fått ytterligare besked från
konungen. Slutligen yrkade hertigen på en uppgörelse med
afseende på sina förskott till kronan. Såsom en frukt af rådets
föreställningar torde man möjligen få anse, att han ej upprörde
den ömtåliga frågan om de katolska stämplingarna.
Det allmänna omdöme, som framgår af denna undersökning,
blir sålunda, att regeringen i sin första sammanstötning med
konungen uppträdde med både fasthet och enighet. Endast med
Rådet hade påmint om denna sak genom Jak. KJasson, men svaret
inväntades ej, ntan på detta regeringsmöte erhöll universitetet d. 15 Mars sitt
första privilegiebref efter reformationen; det är undertecknadt af hertigen och
de 8 i Stockholm närvarande riksråden. Åtgärden föranleddes närmast af det
sedan d. 18 Febr. i Upsala samlade prestmötet. Se vidare härom i Norlin a. a.
och Annerstedt: Ups. universitets historia.
2) De utgöras af svar dels på Lind. Nilssons kreditiv, dels på de värf och
ärender han liaft att andraga hos hertigen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
