Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Hertig Karls och svenska riksrådets samregering 1594—1596 af S. J. Boëthius. 1. Samregeringen på grund af överenskommelsen den 2 September 1594
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
S. J. BOETHIUS.
svarade hans bref med Jakob Klasson. Utan att låtsa om
konungens i detta uttalade hotelser med afseende på riksdagens
sammankallande beklagar han sig öfver bristen på fullmakt
— ty med konungens sista svar kunde han ej vara nöjd och
han kunde ej åtaga sig en fullmakt, som var honom och hans
fädernesland »till förevitelse» och hvarom ständerna ej
rådfrågats — samt öfver de många regeringarne, som satts bredvid
honom, och anger såsom skäl till riksdagskallelsen konungens
frånvaro samt att riket ej kunde vara utan en viss regent, hvilket *
häller aldrig inträffat under dess konungars frånvaro och ej
fick afhjälpas på det sätt, att någon sattes bredvid eller före
honom i regeringen. I fall konungen önskade att några flere
årender än de, som rådet meddelat honom, skulle förekomma på
riksdagen, bad hertigen att därom med första erhålla
underrättelse, och till sist protesterar han mot att legeringsärenden
afgjordes i Polen och förberedde konungen på att, om »en part»
fortfore med den »motvillighet och högfärd», som de hittills visat,
komme han att »sådana deras företagande och högmod förhindra».
Knapt hade emellertid herrarne för ett pris, som säkerligen
synts dem oerhördt, sålunda köpt sig en förnyelse af förbundet
med hertigen, förr än detta åter var på väg att brytas. Under
sin vistelse i Sverige hade Sigismund1) anslagit smörräntan i
Finland till det därvarande rytteriets underhåll, men hertigen,
som ansåg att detta skulle leda till oordningar, ville nu att
denna skatt i stället skulle af hans utskickade uppbäras.
Brefvet härom2) nekade emellertid riksråden, sedan hertigen
efter beslutet om riksdagskallelsen på några dagar rest till
Gripsholm, att underskrifva. Då intogs Karl af en liflig harm;
han ansåg herrarnes beteende vara stridande mot deras i
Stockholm gifna löfte att afskaffa hvad som »icke med
samhälleligt råd» företages, och den 17 Juli underrättade han dem,
att då han ej längre erhöll deras hjälp, ville han ej vidare
befatta sig med regeringen före ständernas sammankomst,
hvarför han ej häller nu ämnade återvända till Stockholm, utan
’) Med råds råde enligt Verving, a. a. I, s. 240.
2) I Karls Reg. 1595 tinnes ett bref till Flemming under den 12 Juni, hvilket
utgör en ny kallelse och tillika svar på ett bref från Flemming samt vidlyftigt
behandlar frågorna om regeringen i Sverige och Finland, hvilken senare landsdel
säges vara lika väl < iukorporerad» med Sverige som andra och således ej böra
hafva en »särdeles regering». 1 en »sedel» till detta bref meddelas den i texten
omtalade befallningen om smörräntan och det är därför möjligt att det var denna
skrifvelse, hvarpå Karl ville hafva rådets underskrift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
