Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Den s. k. striden mellan Svear och Götar, dess karaktär och verkliga orsaker af P. Fahlbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
P. FAHLBECK.
uti hans mycket förtjenstfulla afhandling: Svearnas och Göthernas
strid om konungavalet, Lund 1830. Vi veta emellertid nu, att
hvarken det ena eller det andra har någon historisk grund:
Denna berättelse om en invandring till Sverige är till alla sina
delar en dikt eller rättare en lärd historisk teori, uppgjord af
någon bland Islands vittre män.
Teorien om Svearnes invandring på annan tid och senare
än Götarne har emellertid erhållit stöd äfven frän annat håll.
Arkeologien, en af de yngsta bland de humanistiska
vetenskaperna, gjorde sig genast vid sitt första framträdande till
dess kraftige målsman. De olika kulturskeden, som hon lade i
dagen, förklarades vara resultat af skilda folks invandring.
Men i den mon den unga vetenskapen vuxit, har hon ändrat
tankar, och nu torde nämda uppfattning, åtminstone i dess första
rigorösa form, få anses som en öfvervunnen ståndpunkt.
Invandringsteorien har fått vika för åsigten, att de skilda skedena
beteckna olika utvecklingsstadier. Ännu alltjemt kämpar dock
den förra med den senare och det särskildt i fråga om den
yngre Jernåldern, Svearnes ålder. Jag är icke arkeolog och vill
ej inlåta mig på dessa ting, men erkänner öppet, att jag afgjordt
står på den obetingade utvecklingsteoriens sida. Och såsom’
historiker måste jag inlägga en bestämd gensaga mot att
förlägga Svearnes invandring till vår tideräkning, sålunda inom
någon känd historisk tid. Taciti »civitates Suionum» och hans i
det hela mycket träffande skildring af folket bevisa, icke blott
att Svearne på hans tid funnos i Sverige, men ock att de der
utgjorde det herskande folket eller åtminstone det mäktigaste.
Den omständigheten, att blott deras namn nått den romerske
historieskrifvarens öra, ådagalägger detta.
Arkeologien vit nar alltså lika litet som historien om en
särskild invandring af Svearne, åtminstone ej i någon känd
historisk tid. Men dermed har ock åsigten om Svears och Grötars
ursprungliga stamskilnad- förlorat sitt, man kan gerna säga, enda
skenbart säkra stöd. Andra skäl för samma, åsigt anföras,
men de väga ej tungt. De hemtas dels från vår äldre historia
dels frän förhållanden på författningens område. Jag skall
upptaga dem till granskning ett efter annat och på samma gång
framlägga allt, hvad jag, på undersökningens närvarande
ståndpunkt, funnit beaktansvärdt med afseende på denna fråga om
stamolikheten och. dess förmenta framträdande i äldre tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
