Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Den s. k. striden mellan Svear och Götar, dess karaktär och verkliga orsaker af P. Fahlbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRIDEN MELLAN SVEAR OCH GÖTAR.
■113
uppehållit sig, och der var hans egentliga hemvist här i Norden.
Ett annat af hans förnämsta offerställen låg i Danmark och
flera funnos i Saxland. Äfven här måste han alltså hafva
varit; äfven här har han grundat riken, men i dessa insatte han
sina söner till herskare. Sköldungarne liksom andra germanska
konungahus ledde ju från honom sina anor. Så är härmed Odins
tåg genom Saxland, Danmark och upp till Upsala (Sigtuna)1)
gifvet.
Att Odin åter tänktes komma från Asien, beror derpå, att
man deriverade namnet Asar af Asien. Snorre säger icke
detta, såsom naturligt är, i rena ord, men dock tillräckligt
tydligt för att låta oss äfven hos honom skönja tankegången. Fyrir
austdn Tankavisl i Asia var kallat Asaland eör Asaheimr (kap.
2). Andre säga det rent ut, när de sätta Asiæ menn, Asiamenn
i stället för Æsir, Asar. Så t. ex. Olav Thordsson, Snorres
brorson, i Mdlaskrudsfræ&i2), då han talar om OÔin ok aÖrir
Asiemenn, som flyttade hit upp; så uti Rimbegla3), när det
heter, att Norräna-tungan hofs i Norden, j5a er Tyrkir ok Asiæ
menn bigiSu Norbreft; och på ett ställe uti prologen till
Snorra-Eddan säges uttryckligen Asiamenn er Æsir vont kallatSir4).
Denna teori om Åsarnes härkomst från Asien är möjligen
uppfunnen af Snorre;; möjligt ock att den existerat redan före
hans tid. Ovisst är äfven, huruvida man tänkt sig, att Svearne
invandrat med Odin eller ej. Snorre talar endast om Åsarne
såsom Odin följ aktige på hans tåg, och af hans framställning i
öfrigt blir man ej rätt klok på, hvad han i denna punkt tänkt.
Hvilken föreställning, man på Island och i Snorres tid haft
i detta stycke, kan ock vara temligen likgiltigt for oss att veta ;
hufvudsaken är, att man här och i senaste tider städse läst uti
Ynglingasagans femte kapitel berättelsen om Svear nes invandring
under Odin. Blott en nutida författare, så vidt jag vet, har
uttolkat sagans framställning derhän, att med Odin skulle följt
endast en flock tempelkrigare. Tolkningen tillhör S. Rydberg
Bremen framställning är det snarare att kalla ett Thors-tempel. Det är Snorres
och Isländarnes dikter inom mytologien och historien, som gjort Odin till
hufvud-figuren i den Nordiska gudaverlden och i den svenska sagohistorien.
1) Snorre försummar ej att göra den kombination mellan mytisk saga och
verkligheten, hvartill namnet Sigtuna ger anledning. Det erinrar om Hropts
sigtöptir uti dell förra, såsom Storm påpekat.
2) Snorra Edda, ed. AM. II, s. 94.
3) Ed. AM. s. 317.
4) I, s. 26.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
