Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Den s. k. striden mellan Svear och Götar, dess karaktär och verkliga orsaker af P. Fahlbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
P. FAHLBECK.
landskapen, hvilken här kommer fram och gifver innehåll ôch
färg åt händelserna. Denna fråga kände man väl till på
1200-talet; men månne så äfven år 1019? Emund måtte
uppenbarligen hafva varit en framsynt man; han förutsäger allt, som skedde
i Sverige uti detta stycke under de följande ett och två hundra
åren. Men kunna vi också -tro på denna spådomsgåfva ? —
eller funnos kanhända omständigheter för handen, hvilka blott
fordrade naturligt -skarpsinne för att förutse, huru tingen skulle
gestalta sig? Ja, ifall det varit möjligt att veta, att den tio
eller tolfårige Anund Jakob liksom sedan halfbrodern Emund
Gammal skulle dö utan att lemna manlig afkomma efter sig. Ty
det var den gamla konungaättens utslocknande på manssidan,
som gaf uppslag till allt, hvad som sedan följde med afseende
på tronen. För öfrigt påstår jag, att denna fråga om
konungavalet såsom tvistämne mellan landskapen omöjligen kunde viel
förevarande tid träda fram och spela en roll uti menniskornas
föreställningar och derigenom uti det politiska lifvet.
Konungaval var en eventualitet, som man ej kände till. Konungarne
hade följt på hvarandra uteslutande i kraft af arfsrätt, och utan
att val under någon form kommit i fråga i tio led, om vi få
tro Olof Skötkonungs egna ord hos Snorre. Säkert är
åtminstone, att konungaval var en sak, som ingen af de då lefvande
icke ens genom sägner från fäder och fäders fäder i många led
hade hört omtalas. Huru skulle denna fråga kunna taga
gestalt och visa sig verksam under sådana förhållanden? Det
fordrades de derpå följande hundra årens händelser för att väcka
henne till lif. ’
Snorres skildring af dessa tilldragelser röjer 1200-talets,
icke 1000-talets åskådningar och stämning. Anledningen dertill
ligger ock i öppen dag. Han uppehöll sig en längre tid
sommaren 1219 i Vestergötland y här har han erhållit materialet
till sin framställning, och att detta skulle vara bearbetadt i
öfverensstämmelse med den senare tidens historia, faller af sig
sjelf.
Frågan om konungavalet, egentligen rätten att välja konung,
hade utgjort tidens stora brännande fråga under det föregående
seklet, och derunder hade den spänning mellan landskapen, som
ligger antydd uti Snorres berättelse, slagit ut i full blom.
Snorres vestgötske sagesman hafva medvetet eller omedvetet
färglagt tilldragelserna år 1019 i öfverensstämmelse härmed.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
