Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Den s. k. striden mellan Svear och Götar, dess karaktär och verkliga orsaker af P. Fahlbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
P. FAHLBECK.
Härmed är min granskning af vår äldsta historia till ända.
Uti henne tinner man intet stöd för åsigten om en ursprunglig
stamskilnad mellan Svear och Götar. Snarare äger man rätt
att uttyda hennes tystnad uti detta stycke och särskildt rörande
striden mellan de båda folken såsom ett tungt vägande bevis
för den motsatta åsigten.
Det är likväl icke på historiens väg, man kan komma till
det definitiva svaret på den fråga, som här sysselsätter oss;
dertill är det oss till buds stående materialet allt för torftigt.
Frågan om stamskilnaden måste ställas inför tvenne andra fora
för att erhålla sitt slutliga afgörande, det komparativa
lagstudiets och filologiens. Endast af dessa vetenskaper kan
maner-hålla fullt besked om, huruvida det svenska folket utgöres af
en eller af flera stammar, och särskildt huruvida Svear och
Götar äro tvenne skilda sådana.
Utslaget kan på sätt och vis redan sägas föreligga så från
den ena sidan som från den andra, oaktadt ännu ingen, sa vidt
jag vet, företagit en undersökning af våra landskapslagar i syfte
att dermed bringa ljus uti förenämda sak. Ja, jag tror icke, att
man ens tänkt sig, att studiet af lagarne kunde leda till
upplysning rörande stamförhållandena. Också är det endast på en
omväg, man kan utaf det arbete, som är gjordt på det
komparativa lagstudiets område, draga en slutsats rörande de
senare, en slutsats som dock alltjemt blir temligen osäker.
Hvad jag emellertid i detta hänseende vill här framhålla,
är den omständigheten, att ännu ingen rättshistoriker, hvilken
sysselsatt sig med den gamla svenska rätten, kommit på den
tanken att uppdela honom i tvenne eller flera rättszoner. Från
Schlyter och Nordström till Amira hafva de framstält de
respektive rättsinstituten på grund af ett material hemtadt från
samtliga landskapslagarne och dermed gifvit en enhetlig bild
af hvart och ett sådant. Hvarje landskaps rätt skiljer sig mer
eller mindre från den uti de andra rådande rätten, och detta
har städse beaktats, men differenserna hafva i det stora hela
alltid förts under rubriken af ett äldre och ett yngre uti en
funnos, utan blott Götar (i Vestergötland). Uttrycket afser öfver allt, der det
står, blott Vestgötarne och förskrifver sig på de flesta ställena från en mycket
sea tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
