- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Fjerde årgången. 1884 /
165

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Den svenska diplomatiens organisation i Tyskland under 1600-talet af E. Hildebrand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN SVENSKA DIPLOMATIEN I TYSKLAND UND EK 1 6 0 O-TALET. 165

buden till kongressen i Osnabrück hade haft. Den svenska
regeringen hade för öfrigt icke blott att organisera de ny
förvärfvade provinsernas styrelse, utan äfven att sörja för
upprättandet och underhållandet af de många diplomatiska förbindelser
i Tyskland, som de nya besittningarna gjorde nödvändiga. Man
anslöt sig härvid fortfarande till den bestående’kretsförfattningen,
och endast genom aktgifvande härpå kan man få en öfversigt
af organisationenx). Sålunda återupprättades efter freden
resi-dentskapet i Hamburg för Nedersachsiska kretsen, oaktadt
regeringen i Stade befann sig så nära. En hamburgare, Vincent
Möller, bror till en af stadens borgmästare, utsågs till resident.
Likaså organiserades det svenska postväsendet och ledningen
uppdrogs än åt residenterna än (och oftare) ät särskilda
postmästare.

Äfven i Vestfaliska kretsen, dit Verden och Wildeshausen
hörde, ansågs det nödigt att ha en representant, som i början
fick sin bostad i Bremen och till uppgift att representera Sverige
äfven i den utaf hertigdömet Bremen nästan oberoende staden,
hvars nyförvärvade riksomedelbarhet och sjelfständighetskänsla
gjorde den svenska kronan så mycket bryderi och upprepade
gånger beredde henne förödmjukelse och förargelse. Till förste
resident utsågs en utaf staben vid den Vestfaliska fredskongressen,
Johan Steiniger (v. Schönkirchen), som stannade i Bremen ända
till kriget 1666, då ban flyttade till Osnabrück.

För öfversachsiska kretsen hade man i Leipzig en agent,
v. Hartwigk, och i Wien anstäldes för de svenska besittningarnes
räkning en agent vid namn St ä y ger.

Slutligen utsågs Frankfurt a. M. till den svenska diplomatiens
stödjepunkt i sydvestra Tyskland. Rundt om kring staden lågo
de fyra kretsar, hvilkas förening uti Heilbronn 1633 under Axel
Oxenstiernas dir ek torium gifvit åt Sveriges ställning i Tyskland
efter Gustaf Adolfs cföd en för många så öfverraskande styrka.
Det var måhända hågkomsten härutaf, liksom det intresse alla
pfalziska frågor fingo för de svenska konungarne alt från J
650-talet, samt den betydande ställning Frankfurt i många afseenden
ännu intog i tyska riket, som gjorde att en resident, Georg
Snoilsky, anstäldes i dessa s. k. öfverkretsar Härmed för-

*) De egentliga kretsangelägenheterna sköttes i regeln genom ombud från
regeringarna i Stade, Stettin och (längre fram) i Zweibrücken.

2) Den frankiska, schwabiska, öfver- och nederrhenska.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 26 20:38:52 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1884/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free