Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Den svenska diplomatiens organisation i Tyskland under 1600-talet af E. Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SVENSKA DIPLOMATIEN I TYSKLAND UND EK 1 6 0 O-TALET. 167
vestra, Tyskland (inclusive Baiern) delades nu på visst sätt
mellan abgesanten i Regensburg och residenten i Frankfurt, så
länge sådan fans1).
Den svenska statskonsten hade efter fredsslutet ännu en
vigtig uppgift att lösa, den att anknyta ordnade diplomatiska
förbindelser med tyske kejsaren. Det gick ej fullt så lätt för
sig som på de andra orterna i Tyskland, och Sveriges dubbla
ställning som en sjelfständig stormakt och soin medlem af tyska
riket beredde de första svårigheterna. Det var åt den numera
till regeringsråd i Bremen utnämde Mathias BiÖrenklou, som det
uppdrogs både att förbereda läntagningen af de tyska provinserna
och i allmänhet att inleda vänskapliga förbindelser. Men först
och främst var det några preliminära frågor som måste lösas,
nämligen om titulaturen och språket, som skulle brukas mellan
de båda makterna; i synnerhet den senare var en af dessa
etiketts-frågor, som i hög grad kunde försvåra och förlänga en
underhandling på 1600-talet och därföre med fördel lät använda sig,
om man ville draga ut på tiden. Man yrkade därvid i allmänhet
på full reciprocitet mellan makter af jämförlig rang, så att när
den ena parten använde sitt språk, i stället för latin, var den
andra berättigad att i svaret använda sitt eget. Det var klart
att man i det fallet ej skulle vara hugad att i Sverige göra
några eftergifter, där det just gälde att intaga en position.
Kurfursten Maximilians enka i Baiern hade 1651 i ett bref på tyska
underrättat om sin gemåls frånfälle och den svenska drottningen
svarade^ för att statuera ett exempel, på svenska. Ännu 1692
öfverlade man allvarsamt i kanslikollegium på hvilket språk
man skulle svara konung Vilhelm i England, som skrifvit på
franska. Man föreslog svenskan, men hade dock kommit så
långt, att man ansåg tyskan kunna begagnas, fastän såsom grund
anfördes, »att tyskan kommit af svenskan». Kanslirådet
Bergen-hielm berättade till de närvarandes uppbyggelse, hurusom han
hort grefve Per Brahe referera att konung Filip II i Spanien
skrifvit till Johan III på spanska och att denne svarat på —
finska.
’) Den förre bar under 1600-talet titeln af resident i »de 4 nedre kretsarna»,
hvarunder mail svårligen kan förstå annat än den baierska, frankiska, schwabiska
och öfverrhenska; det oaktadt fans samtidigt en resident eller kommissarie i den
sistnämda kretsen. ’ Abgesanten vid riksdagen brukade särskildt ackrediteras
Nürnberg, Regensburg och Strassburg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
