Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Ryska konstitutionsprojekt år 1730 efter svenska förebilder af H. Hjärne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RYSKA KONSTITUTIONSPROJEKT 1 7 3 0.
191
skickligheten i deras begagnande efter omständigheterna och de
handlande personernas begåfning.
Det måste äfven betonas, att de ryske statsmän, som genom
sin politiska verksamhet kommo i närmare beröring med de
svenska förhållandena, icke kunde undgå att af dem mottaga
vissa, stundom ganska starka och varaktiga intryck. De lefde
sig småningom in i det svenska partiväsendet, så att hvad som
för dem från deras regerings synpunkt egentligen borde utgöra
endast tillfälliga medel, i deras egna ögon under stridens ifver
nära nog framträdde såsom eftersträvansvärda ändamål i och
för sig. Det är derför icke alltid lätt att afgöra, huru vida
det i sjelfva verket var den ryske ministern, som begagnade
mössorna för sina syften, eller icke snarare tvärt om. I de
förtroliga depescherna till Petersburg, i hvilka förställningens
mask väl hade kunnat afläggas, talar en Pan in, en Österman
emellanåt om den svenska författningen i en ton, som snarare
påminner om den inhemske partimannens lifliga intresse än om
den kyliga beräkning, som man skulle vänta hos en främmande
regerings ombud. Det stannade icke heller vid en af vanan
uppkommen sympati för Sveriges friare samhällsinrättningar.
Man har äfven bevis derpå, att smittan inträngt ändå djupare
och alstrat vissa böjelser att tillämpa de från andra sidan
Östersjön härstammande åsigterna på det ryska fäderneslandets
förhållanden. Absolutismen omfattades ingalunda med odelad
beundran och hängifvenhet af Rysslands ledande män bland
aristokratien och embetsmannaverlden. Anda från den tid, då tsar
Peter bröt med de gamla moskovitiska traditionerna, går genom
Rysslands historia en stundom starkare, stundom svagare ström
af opposition emot det despotiska styrelsesättet, närd af den
från ofvan påbudna efterhärmningen af europeiska seder,
hvarigenom hos somlige utländska mönster äfven på det rent politiska
området vunno anklang, hos andre åter lusten att afkasta det
tryckande oket mer och mer skärptes. Ej blott reformernas
anhängare, utan äfven »gammalryssarne» inom de högre klasserna
hade förlorat den forna naiva tron på enväldet såsom en helig
inrättning och naturlig nödvändighet för det ryska samhället.
Tanken på konstitutionella begränsningar af den kejserliga makten
framträder derför redan tidigt, och särskildt svenskt inflytande,
medelbart eller omedelbart, låter vid en närmare granskning
spåra sig i denna tankes utveckling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
