Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Ryska konstitutionsprojekt år 1730 efter svenska förebilder af H. Hjärne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
H. HJÄRNE.
Bestuzjevs ocli Golovins, ogenhet och likgiltighet. Den svenska
regeringen synes deremot ej hafva bemött honom illa, ehuru
man naturligtvis icke var angelägen om att låta det ryska
bergsrådet skåda in i alla möjliga hemligheter, både öfver och under
jorden. Tidens protektionistiska maximer öfver allt i Europa
voro sådana, att de svenska myndigheterna i detta fall måste
anses hafva förfarit ganska liberalt. Tatistjev fick resa omkring
öfver allt i bergslagen, han var i Sala, i Falun, vid Avesta o. s. v.
Han fördes ned i grufvorna, det tilläts honom att bese alla
maskiner, och på hans beställning utfördes, visserligen mot dryg
betalning, åtskilliga värdefulla ritningar, som han efter
hemkomsten kunde framlägga för vederbörande såsom bevis på sin
omtänksamhet och flit. Flere ryssar anstäldes såsom lärjungar
hos assessor Swab och markscheider Geisler i Falun, hos
guarde in Stockenström i Sala m. fl. personer. Deremot lyckades
Tatistjev föga i sina försök att i Sverige värfva tekniska
förmågor för Ryssland; dock uppgjorde han kontrakt med en
löjtnant Rääf, som grundlade den sedermera högt uppdrifna
sten-slipningsindustrien i Jekaterinburg.
För Tatistjev var vistelsen i Sverige af stor betydelse.
Han intresserade sig för mångfaldiga svenska inrättningar, för
landtmäteriet och de på Karl XI:s befallning verkstälda
kart-arbetena, för kanalerna, om hvilka han afgaf en utförlig
berättelse, för myntväsendet (under Katarina I:s regering slogos
på hans förslag plåtar efter svenskt mönster), för Polhems
mekaniska uppfinningar, som han ansåg förtjena »verldens beundran».
Han menade, att de uppoffringar, som den svenska staten gjorde
för vetenskapernas förkofran, borde tjena Ryssland till föredöme,
och han förundrade sig deröfver, att dessa sträfvanden, som
utgått från de enväldige konungarne, omhuldades ej mindre af
rikets ständer. För öfrigt inskränkte han ej sin uppmärksamhet
allenast till ämnen af rent praktisk art. Peter den store hade
för flere år sedan ålagt honom att utarbeta en rysk historia,
och för detta ändamål hade han egnat en god del af sin tid at
samlandet af hvarjehanda fornskrifter och literära hjelpmedel.
Det stora verk, som han omsider, ehuru ofullbordadt, kunde
lemna efter sig, kan med skäl sägas vara grundläggande för
den ryska häfdaforskningen. Det röjer flere spår af författarens
bekantskap äfven med nordiska källor, ehuru denna torde lemna
åtskilligt att Önska både i omfattning och i kritisk grundlighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
