Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Ryska konstitutionsprojekt år 1730 efter svenska förebilder af H. Hjärne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RYSKA KONSTITUTIONSPROJEKT 1 7 3 0.
229
Första anvisningen åt detta håll fick han i Stockholm af tvenne
i den svenska vetenskapens historia kände män, nämligen Elias
Brenner och Biörner. Den senare utarbetade till och med på
Tatistjevs uppmaning, emot ett arvode af omkring 40 dukater,
en afhandling 0111 de isländska sagornas uppgifter angående
Rysslands forntid. Detta arbete sändes till Petersburg; hvart
det sedan har tagit vägen, vet man ej. Biörner meddelade äfven
underrättelser om ryska handskrifter i Upsala
universitetsbibliotek, och med dess föreståndare, Erik Benzelius, stod
Ta-tistjev i beröring.
Att en så mångsidigt anlagd personlighet äfven i politiskt
afseende skulle taga intryck af de nya förhållanden, som han
lärde känna i utlandet, var icke mer än hvad man kunde vänta.
Tatistjev, som var bevandrad i flere främmande språk och på
sina resor gjorde stora bokinköp, kunde i sina skrifter åberopa
Machiavelli, Hobbes, Locke m. fl. och anställa jemförelser
emellan olika europeiska länders statsskick. Hans uppfattning är
i allmänhet ganska sund och praktisk; kyrkliga anspråk och
religiösa fördomar bedömer han med upplysningstidehvarfvets
satiriska skärpa. En man af sjelfständig karakter och stadgade
öfvertygelser var han icke; dertill hade han för mycket af
lycksökarens natur, liksom han ej heller var fri från böjelse för
intriger och äfven tillät sig att taga mutor såsom embetsmän.
Det oaktadt har han genom sin begåfning och duglighet inlagt
stora förtjenster om sitt land både såsom skriftställare och
såsom innehafvare af åtskilliga maktpåliggande platser inom
förvaltningen. Efter hans återkomst från Sverige 1726
anförtroddes honom uppsigten öfver myntverket i Moskva 1).
s) Om Tatistjev fins ett utförligt verk af N. Popov (Tatistjev i jego vremia,
Moskva 1861); K. Bestuzjev-Riumin har äfven egnat honom en lefnadsteckning
i sina Biografii i charakteristik (Petersburg 1882): åtskilliga intressanta
upplysningar om hans person och verksamhet förekomma ock bos Soloviev, Pekarski
och andre författare. Om hans brefvexling med Benzelius, jfr Forssell, Erik
Benzelius, sidd. 202—204. Cedercreutz underrättade på förhand i ett bref, dat.
den 4 Sept. 1724, vederbörande om kejsarens afsigt att sända Tatistjev till
Sverige, väl försedd med penningar för att uppnå sina syften. Arvid Horn
svarade (Fogelvik den 28 Febr. 1725), att han skickat brefvet till Stockholm, »på
det man därstädes däraf må kunna göra den usage, som till Riksens tienst i
det måhlet kan pröfwas nyttigast wara». Några år senare frågade svenska
regeringen Ditmer, huru vida han ansåge det möjligt och lämpligt, att svenske
ingeniörer finge taga kännedom om de sibiriska bergverken. Ditmer svarade, att
han väl trodde det vara svårt för ryssarne att afslå en sådan anmodan, »sedan
man härifrån sändt Berg-Rådet Tatischef till Swerige, som alle Grufwor
igenom-strukit och lämnat efter sig åtskillige at giöra sig i den vetenskapen kunnige»,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
