Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Ryska konstitutionsprojekt år 1730 efter svenska förebilder af H. Hjärne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RYSKA KONSTITUTIONSPROJEKT 1 7 3 0.
257
son till hospodaren af Moldau, som under prutska fälttåget hade
brutit sin trohetspligt emot sultanen och nödgats söka skydd i
Ryssland. Han hade vuxit upp under intrycket af Peters
personlighet och den nya tidens idéer; med sin folkstams liflighet
och sinne för ytans elegans kände han sig mest dragen till den
franska literaturen och sällskapsbildningen. Han har gjort sig
ett namn såsom författare af de första rimmade satirer på ryska
språket, dilettantiska försök i Boileaus manér, i hvilka han
gisslar gammalryssarnes motspänstighet att låta sig upplysas
och hyfsas af vesterlandets konster och fasoner. Yid denna tid
var han en rask och ärelysten gardesofficer, förälskad i knes
Tjerkasskojs dotter och förgrymmad på de herskande
bojarätterna, som i honom knappast ville erkänna en jembördig
landsman, hade trädt hans rätt för nära i en betydande
arfs-tvist och efter hans förmenande ville påtruga det unga slägtet
den moskovitiska traditionens barbari och enformiga lefnadsseder.
Med några likasinnade kamraters tillhjelp lyckades han bilda
och sammanhålla en pålitlig skara af kejsarinnan hängifne
militärer, som gjorde sig redo att i afgörandets stund ingripa till
hennes förmån.
Kantemir hade från barndomen vant sig att se upp till
reformkejsarens kyrklige arbetsbröder, den nuvarande
erkebiskopen af Novgorod, Feofan Prokopovitsch, också en man, hvars
nationalitet och utvecklingsgång stälde honom i skarp motsats
till de storryske magnaternas antimonarkiska sträfvanden. När
tsar Peter sommaren 1706 besökte Kiev för att tillse, huruvida
det gamla berömda grottklostret kunde befästas till ett
ointagligt bollverk emot svenskarnes väntade inbrott i Ukrajna,
helsades han i katedralen välkommen af en ung munk, som var
lärare i poesi vid den teologiska akademien. Det fantasirika
och af fosterländsk värme glödande talet, hvari alla historiska
och kyrkliga minnen, fästa vid »de ryska städernas moder»,
frambesvuros för att helga ansträngningarna i samtidens ovissa
kamp, gjorde ett djupt intryck på åhörarne, ej minst på tsaren
sjelf. Och när tre år efteråt Feofan på vers och prosa, på
ryska, polska och latin klädde i ännu ståtligare retorisk drägt
tsarens och hans krigares jubel öfver segern vid Poltava, då
var hans egen lycka gjord, och det dröjde icke länge, innan han
blef i kraft af tsarens ynnest den mäktigaste prelaten i ryska
kyrkan. Han följde Peter på tåget emot turkarne, utnämndes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
