Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Strödda bidrag till svenska statsskickets historia af Oscar Alin. 1. Om beräkningen af riksståndens röster enligt 1786 års riksdags beslut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286
OSCAR ALIN.
»Hela lagskipningen och rikets styrelse, efter Konungabalken,
Landslagen och Hegeringsformen, är en Sveriges konung ensam
och allena tillhörande makt och rättighet, i stöd af 2 §
Regeringsformen.
»Deremot tillägga 40 och 41 §§ i samma Regeringsform riksens
ständer deltagandet uti lagstiftningen med kongl. maj:t, på det
sätt och efter den ordning, som 42 § innehåller; att nämligen,
då de sins emellan öfverlagt och öfverenskommit, om endera
åstundar ny lag, öfverlemna de igenom talmännen deras
underdåniga projekt till kongl. maj:t, att inhemta dess nådiga tanke,
och att deras svar på en af k. maj:t i nåder proponerad lag,
sedan de sins emellan derom öfverlagt och öfverenskommit,
afgifves i underdånighet till k. maj:t på rikssalen, i fall det
innehölle bifall eller samtycke; men om det vore ett afslag,
aflemnas det, jemte riksens ständers orsaker dertill, skriftligen
genom talmännen.
»Sådan är den ordning nuvarande Regeringsform vid
lagstiftningens utöfvande föreskrifver.
»Deremot utstakar 1617 års Ordning sättet härvid helt
annorlunda. Den föreskrifver, att hvart stånd skall till kongl.
maj:t öfverlemna sina svar skriftligen; att kongl. maj:t, i fall
han vid ständernas svar funne betänkligheter, dervid replicerade,
som orden lyda: att ifall ibland stånden vore skilj aktig heter, de
då i kongl. majits öf verv ar o, igenom en af de sina, å hvar sida,
sin mening förklara sökte; och att, när de ej kunde förenas,
kongl, majit toge deraf det bäst vore.
»Detta strider i anseende till formen och sättet, efter min
tanke, emot hvad förenämda 42 § i Regeringsformen förmår,
som lemnar riksens ständer frihet att sig emellan öfverlägga och
öfverenskommo,, samt §edan hos kongl, majit sina underdåniga
yttranden tillkännagifva. En omständighet som riksens ständer,
i afseende på framtiden, ej lära för litet betydande anse.
»Men det som, i mitt sinne, är af ännu mera vigt, ar, att
konungen uti 1617 års Ordning tillägges den rättighet att, då
riksens ständer ej kunna förenas, välja af dess meningar den
kongl, majit bäst finner.
»Härigenom vore lagstiftningen lagd uti konungens händer.
Men den makt, som, jemte lagskipningen, ensam kan göra och
ändra lagar, den är ej likmätig Regeringsformen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
