Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Strödda bidrag till svenska statsskickets historia af Oscar Alin. 1. Om beräkningen af riksståndens röster enligt 1786 års riksdags beslut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288
OSCAr ALIN.
41 och 42 §§ RF det som nu är uppläst härmed antaget,
gilladt och stadgadt för lag; hvaremot uti de ämnen, hvarom
med mina propositioner riksens ständer sig icke förenat,
hädanefter som hittills kommer att förblifva enligt förr åberopade §§
vid hvad lagen derom tillförene stadgat.»
Detta rörande behandlingen af de frågor angående ändring
i allmänna lagen, som voro föremål för konungens propositioner.
Hvad åter angår ständernas svar på konungens propositioner i
ekonomiska lagfrågor, sh meddelades de särskildt för hvarje stånd,
och konungen förklarade i plenum plenorum den 25 jan. att de,
om tiden det medgifvit, äfven för öfrigt bort behandlas i
ordagrann öfverensstämmelse med 1617 års Riksdagsordning. Med
afseende på dylika frågor skulle således den i nämda lag konungen
förbehållna valrätten ega gällande kraft.
Det sätt, hvarpå konungen uttalat sig med anledning af
ständernas svar angående de allmänna lagfrågorna, föranledde
grefve Fersen att i adelns plenum den 21 jan. 1779 hemställa,
huruvida någon åtgärd borde vidtagas med anledning af
Hummel-hjelmska memorialet: enligt hans mening vore det obehöfligt,
sedan konungen »på ett så fullkomligen upplysande sätt» förklarat,
att §§ 40, 41 och 42 RF skulle följas i lagstiftningsärenden, och
således i så måtto gillat hvad memorialet egentligen innehöll.
Detta befans äfven vara adelns mening, men för att förekomma
att 1617 års Riksdagsordning skulle i framtiden kunna åberopas
mot Regeringsformen, intogs i Riksdagsbeslutet, att nämda lag
endast blifvit följd uti de delar, hvari den ej vore genom
Regeringsformen ändrad, hvarjemte i samma beslut nästan ordagrant
intogos de uttryck, som konungen på rikssalen den 20 jan. användt
i fråga om ständernas svar på de kungliga propositionerna om
ändring i allmänna lagen. Då nu tillika slutparagrafen i
Riksdagsbeslutet stadgade, att den ordning vid ärendenas afgörande,
som vid denna riksdag blifvit följd, skulle gälla som »lag och
rättesnöre» för framtiden, finner man, att 1778—79 års ständer
sökt att, så vidt utan särskildt lagstadgande var möjligt,
förebygga den inskränkning i riksdagens beslutanderätt i lagfrågor,
hvarmed upplifvandet af 1617 års Riksdagsordning hotade.
Under den följande tiden växte misstroendet emot konungen
och på samma gäng oppositionens styrka. Så den ena som den
andra af dessa omständigheter föranledde vid riksdagen 1786
mera direkta åtgärder i samma syftning. I riddarhuset s plenum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
