Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Strödda bidrag till svenska statsskickets historia af Oscar Alin. 1. Om beräkningen af riksståndens röster enligt 1786 års riksdags beslut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bidbag till svenska statsskickets historia. 293
»Riksens ständer hafva eftersinnat, huruvida
Riksdagsordningen af år 1617 vid expeditionen af riksens ständers svar uti
de mål, hvaröfver de enligt Regeringsformen ega att sig i
underdånighet utlåta, må kunna förenas med verkliga förståndet och
bokstafliga innehållet af samma Regeringsform, och efter, ett
grannlaga öfvervägande af 40, 41, 42, 43 och 57 §§ synes den
grundval vara träffad, på hvilken beräknandet af riksens
ständers stämma är bygd, hvarföre ock riksens ständer stannat i
den enhälliga öfvertygelsen, att lydelsen af nämda §§ icke
medgifver något tvifvelsmål, det ju uti de Ärenden, hvarutinnan
riks ens ständers utlåtande, likmätigt nyss anförda
ställen i Grundlag en, eger rum, utom i Privilegii- och
Bevillningsmål, derom särskildt stadgande i samma
lag igen finnes, fordras tre stånds sammanstämmande
pluralitet för att utgöra riks en s ständers röst; men
åter, när två stanna emot två, att saken förf aller och
förblifver i samma skick den förut varit».1)
Denna lagförklaring intogs sedan i Riksdagsbeslutet § 3 med
följande ingress:
»Som vi räkna for vår yppersta ära och ömmaste pligt att
obrottsligen efterlefva och heligt vårda den i en välsignad stund
antagna oryggeliga Regeringsform af den 21 augusti 1772,
hvarigenom konungamakten och våra fri- och rättigheter i ett
oupplösligt samband förenade äro; så hafva vi ansett af vigt och
angelägenhet, att den mindre tydlighet, som förekommit om
beräknandet af riksståndens stämma eller röst, stånden inbördes
emellan, i jemförelse emot hvad 1617 års Riksdagsordning härom
innehåller, måtte blifva undanröjd och ali anledning till olika begrepp
om en så väsentelig del af Grundlagen för en framtid förekommen.
’) Riksdagstidningar 1786, s. 56 f. — I det protokollsutdrag som adeln
meddelade de öfriga stånden lydde motsvarande punkt sålunda : »Förekom hos
R. o. A. under uppmärksammaste öfverläggning, huru och på hvad sätt
Riksdagsordningen af 1617 vid expeditionen af riksens ständers svar uti de Ärenden, der
de enligt Regering s formen ega att sina underdåniga yttranden afgifva, må kunna
vara att förena med verkliga förståndet och bokstafliga innehållet af den i en
välsignad stund den 21 aug. 1772 faststälda och antagna oryggeliga Regeringsform.
R. o. A., som uti 40, 41, 42, 43 och 57 §§ af denna Regeringsform fann
den grundval vara lagd, på hvilken beräknandet af riksståndens stämma är
bygd, stannade i den enhälliga tanke, att # enligt lydelsen af nämda §§ intet
tvifvelsmål kunde ega rum, det ju vid de Ärenden, hvaruti riksens ständer på
ofvan anförda sätt ega att sitt underdåniga yttrande afgifva, utom uti
Privilegii-och "Bevilluingssaker, uti hvilka mål Lagen särskildt iydeligen stadgar, fordras
tre stånds sammanstämmande pluralitet tör att utgöra riksens ständers röst;
men åter, när två stånd stanna emot tvenne, att frågan förfaller såsom af riksens
ständer ej besvarad».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
