Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Strödda bidrag till svenska statsskickets historia af Oscar Alin. 1. Om beräkningen af riksståndens röster enligt 1786 års riksdags beslut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bidbag till svenska statsskickets historia.
295
i enlighet med denna åsigt formulerades ock adelns svar till
konungen angående Förenings- och säkerhetsakten1); och samma
mening finner man äfven i våra dagar vara af en och annan
statsrättslärare hyllad2). Denna åsigt kunna vi för vår del ej
biträda. Granskar man den skrifvelse, som ständerna afläto till
konungen, så finner man der till en början uppgifvet, att afsigten
med den ifrågavarande lagförklaringen vore att förena
Riksdagsordningens och Regeringsformens bestämmelser i fråga om
»expeditionen af riksens ständers svar uti de mål, hvaröfver de, enligt
regeringsformen, ega att sig i underdånighet utlåta»3), således
ej endast i lagstiftningsmål. — Vidare heter det: »efter ett
grannlaga öfvervägande af 40, 41, 42, 43 och 57 §§ synes den
grundval vara träffad, på hvilken beräknandet af riksens
ständers stämmor är bygd, hvarföre ock riksens ständer stannat i
den enhälliga öfvertygelsen, att lydelsen af nämda §§ icke
medgifver något tvifvelsmål, det ju, — eller, såsom det heter i
Riksdagsbeslutet: »Vid öfvervägande af hvad 40, 41, 42, 43 och 57
§§ i Regeringsformen stadga, och då 1617 års Riksdagsordning
ej blifvit antagen till efterrättelse i de delar, hvaruti den genom
Regeringsformen ändrad är, hafva vi enhälligt stannat i den
tanke, att — uti de Ärenden, hvarutinnan riksens ständers
utlåtande, likmätigt nyss anförda ställen i Grundlagen, eger rum,
pluralitet må godkännas för att utgöra riksens ständers röst» (R. o. Ad. Prot.
1789, s. 386). — Under debatten den 31 mars yttrade lagman Spaldencreutz :
»När jag sagt, att 39 § ensamt nämner Grundlag, när 1786 års Riksdagsbeslut
upplyser, att denna § då icke varit under öfverläggning, utau blifvit utesluten
bland de upprepade 40, 41, 42, 43 och 57 så lärer allt tvifvelsmål försvinna,
huruvida samma beslut innefattar något visst och säkert förordnande om
röst-beräkningen vid Grundlags förändring. Jag han derföre icke för min del lämpa
Riksdagsbeslutet till annat än den borgerliga eller privata lagens afskaffande
eller antagande» (R. o. Ad. Prot. 1789, s. 565); — likaså friherre Duvall
(landtmarskalken vid 1786 års riksdag): »Grundlagen kan ej ändras af tre stånd,
sådan kan ej meningen vara af 1786 års Beslut, sådant bevisar begynnelsen af
dess 3 det omnämner ej heller den 39 § ». (R. o. Ad. Prot. 1789, s. 566).
I samma syftning yttrade professor von Schulzenheim : »Synes ljusligen, att
riksens ständer då (1786) funno, att blott vid de anförda ställen, utom
Privilegii-och Bevillningsmål, tre stånds pluralitet utgjorde riksens ständers röst» (R. o. Ad.
Prot. 1789, s. 557).— Jacob von Engeström: »Under de ämnen, hvilka höra till
3 § 1786 års Beslut, kunna icke andra föras än de som innefattas uti de
derstädes nominatim uprepa.de Den 39 § i RF är der icke upptagen,
följaktligen är den undantagen» (Prot. s. 591).
*) Det hette i detta svar, att i § 3 af 1786 års Beslut »under de der
upprepade §§ af 1772 års Regeringsform verkligen icke omnämnes någon ändring
af Grundlag (R. o. Ad. Prot. 1789, s. 597).
2) Se Rosenborg, Om Riksdagar, s, 307; Naumann, Sveriges
statsförfattnings-rätt (Sthm 1878) I, s. 379, not. 2.
3) Jfr motsvarande punkt i adelns sid. 293 not. *) meddelade
protokollsutdrag till de öfriga stånden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
