Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Strödda bidrag till svenska statsskickets historia af Oscar Alin. 1. Om beräkningen af riksståndens röster enligt 1786 års riksdags beslut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296
OSCAR ALIN.
utom i Privilegii- och Bevillning sm ål, derom särskildt stadgande
i samma lag igenfinnes, fordras tre stånds sammanstämmande
pluralitet för att utgöra riksens ständers röst»1). Villigt
medgifves, att ständerna kunnat uttrycka sig tydligare, än de gjorde;
men svårligen synes den meningen kunna läggas i deras ord,
att den stadgade beräkningen ’skulle gälla endast de frågor,
livarom talades i de citerade paragraferna.
Enligt vår åsigt citeras dessa paragrafer endast såsom de,
ur hvilka ovedersägligen frainginge, att Riksdagsordningens
bestämmelse om konungens rätt att välja mellan ståndens beslut
ej kunde ega oinskränkt tillämpning; derpå följer bestämmelsen
om sättet för beräkningen af ståndens röster i alla de ärenden,
hvaruti ständerna, likmätigt eller i likhet med hvad som var
stadgadt i dessa paragrafer, enligt Regeringsformen egde rätt att
afgifva yttrande, och i fråga om hvilka alla deras yttrande egde
samma betydelse, som i fråga om de i de särskildt citerade
paragraferna omtalade ämnen, d. v. s. icke blott rådgifvande —
såsom i administrativa och*;ekonomiska mål, i afseende på hvilka
det stod konungen fritt att höra ständerna eller icke och att,
om han hörde dem, bestämma sig för den mening, som han fann
bäst —, utan afgörande betydelse, vare sig det gick ut på
antagande eller förkastande af konungens propositioner. Att den
stadgade beräkningsgrunden sålunda skulle gälla samtliga de
ärenden, i hvilka ständerna enligt Regeringsformen egde
beslutanderätt jemte konungen2), och ej blott de, som omtalas i de i
Riksdagsbeslutet särskildt citerade paragraferna, finner man
ytterligare bestyrkt deraf, att från denna beräkningsgrund särskildt
undantagas Privilegii- och Bevillningsfrågor. Då dessa i
Regeringsformen alldeles icke omnämnas i de af ständerna citerade
paragraferna, utan i helt andra (§§ 52, 45), så hade i annat
fall undantaget naturligtvis varit fullkomligt meningslöst.
Hvad nu angår de båda sistnämda slagen af ärenden, så
hänvisas i fråga om dem till särskilda stadganden i
Regeringsformen. Dennas stadgande om Privileg ii-fr åg ornäs behandling
(§ 52) lyder sålunda: »Kongl. Maj:t låter bibehålla samteliga
riksens ständer vid deras välfångna gamla privilegier, förmåner,
rätt- och friheter; skolande inga nya privilegier ett stånd angående
*) Jfr motsvarande punkt i adelns förut cit. protokollsutdrag till de öfriga
stånden.
2) Om dessa ärenden stadgas i §§ 7, 18, 39, 40, 41, 42, 43, 44, 45, 48,
52 och 57 RF.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
