- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Fjerde årgången. 1884 /
302

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Strödda bidrag till svenska statsskickets historia af Oscar Alin. 1. Om beräkningen af riksståndens röster enligt 1786 års riksdags beslut

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

302

oscar alin.

ständerna under Frihetstiden oupphörligt till konungamaktens
nackdel begagnat den rätt, som då tillhörde dem, att egenmäktigt
tolka, uttyda och »förbättra» grundlagarne.2)

På § 39 följa i Regeringsformen de paragrafer, som stadga,
huru vid lagstiftning skall tillgå (§§ 40—43). I dem talas om
»lag» och »lagfråga» utan angifvande af, huruvida dermed afses
både allmän lag och grundlag, eller endast allmän lag. De skäl,
som kunde anföras för att det blott var allmänna lagen, som
med de nämda uttrycken åsyftades, blefvo under den förut
nämda diskussionen på riddarhuset den 31 mars 1789 på
följande sätt sammanfattade af lagman Spal den creutz : »Jag kan
icke för min del lämpa Riksdagsbeslutet (af 1786) till annat än
den borgerliga eller privata lagens afskaffande eller antagande.
Att sa måste vara, intyga både ordningen och ordalydelsen al
förenämda (i Riksdagsbeslutet anförda) paragrafer. Den 39 §:n
är satt i främsta rummet framom 40 och 41 §§. Dessa begge
innehålla icke något annat, än det enkla ordet Lag, en
bemärkelse, som alltid varit gifven och ännu är bibehållen till titel
för var lagbok, eller det sammandrag af borgerliga rättigheter
och förbindelser, som skall tjena till försvar för enskilde mäns
eganderätt och säkerhet, samt till rättesnöre för domare eller
samhällsordningens handhafvare. Hade 40 och 41 §§ med ordet
Lag skolat gifva anvisning både på Fundamental-lag och
Medborgerlig lag, så hade ju den 39 § varit alldeles öfverflödig; men
då sådant hvarken kan antagas eller påstås, utan hvarje
paragraf, i synnerhet i en Regeringsform, måste innebära sin egen
afsigt, sa bör man nödvändigt bevara hvar och en bokstaf, än

^ Följande sammanställning kan möjligen tjena som bidrag till 39:de
paragrafens historik och dermed till att belysa betydelsen af dess förbud mot
egenmäktiga grundlagsändringar från ständernas sida. I ett af concepten till 1772
års Regeringsform förekommer omedelbart efter den paragraf, som stadgar, att
ständerna vid inträffande tronledighet och då ingen arfvinge finnes, skola
sammanträda för att välja konung, följande bestämmelse: »Ständerna kunna ej föreskrifva
honom (konungen) någon annan lag än denna. Skulle han för lifstiden dertill
samtycka, blifver det af intet värde för efterträdaren». (Geijer, Gustavianska
papperen, I, 191). Denna bestämmelse afser tydligen närmast att hindra, att
ständerna skulle begagna sig af inträffande tronledighet till att aftvinga den, som
komme att intaga tronen, någon försäkran, hvarigenom Regeringsformens
stadganden ändrades. I sjelfva Regeringsformen stadgar senare delen af § 38, huru
vid konungaval skall tillgå; omedelbart derpå följer nu den i texten ur § 39
anförda bestämmelsen: det ligger nära till hands att antaga, att hvad der stadgas
om ständernas förhållande till grundlagarne i någon mån har samma anledning
att tacka för sin tillkomst, som den nyssnämda paragrafen ur conceptet till

Regeringsformen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 26 20:38:52 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1884/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free