Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Strödda bidrag till svenska statsskickets historia af Oscar Alin. 1. Om beräkningen af riksståndens röster enligt 1786 års riksdags beslut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bidbag till svenska statsskickets historia.
301
rådde väl ej under 1772 års statsskick, men någon skarp skilnad
emellan grundlagen ocli den allmänna lagen uppdrog dock
Regeringsformen icke, och ännu mindre stadgade den någon bestämd
skilnad angående sättet för dessa lagars ändring. Man har
visserligen velat betrakta § 39 såsom den paragraf, som stadgade
om sättet för grundlags ändring, §§ 40, 41, 42 såsom de, hvari
bestämdes om sättet för ändring af den allmänna lagen. Såsom
af följande framställning synes, kan dock ej denna skilnad anses
såsom obetingadt gällande.
I § 39 heter det:
»Riksens ständer skola med trogen ömhet lemna allan
konungsligan rätt, som Sveriges lag beskrifver, uti full makt och myndighet
alldeles o förkränkt, och hvad på det sättet den konungsliga
myndigheten tillhörer med nit, försorg och omvårdnad handhafva, försvara
och styrka samt derföre ej något af dessa Fundamental-lagar
förbättra, ändra, tillöka eller förminska utan konungens samråd och
samtycke, så att ingen olag skall gå öfver rätt lag, eller undersåtars
frihet och konungens rättigheter blifva vanskötta och undertryckta»
Att denna paragraf icke lemnar någon uttömmande
bestämmelse angående sättet för grundlags ändring, är alldeles tydligt:
den stadgar ju endast, att ständerna ej få deri göra någon
ändring utan konungens samtycke, men ger ej något motsvarande
stadgande i afseende på konungen. Utan tvifvel var också
afsigten med dess insättande en helt annan än den att stadga om
formerna för grundlagsfrågors behandling.
Gustaf III fann under sitt studium af Frihetstidens
grundlagar i 1719 års Regeringsform en paragraf (8) af följande
lydelse: »Riksens ständer skola med trogen ömhet lemna allan
konungsligan rätt, som Sveriges lag1) beskrifver uti full makt
och myndighet alldeles oförkränkt, och hvad på det sättet den
kongl, högheten och myndigheten tillhörer med nit, försorg och
omvårdnad handhafva, försvara och styrka». Denna bestämmelse
fann han skäligt att i sin Regeringsform upptaga såsom
inledning till den afdelning, som handlade om ständerna och deras
rättigheter. I sammanhang med detta stadgande och såsom en
konseqvens deraf tillfogade ban den bestämmelsen, att ständerna
ej finge utan konungens samtycke ändra grnndlagarne, ett
stadgande, hvilket på denna plats var så mycket mera naturligt, som
]) I § 8 af 1720 ars RF tillägges här: »och denna Regeringsform»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
