Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Erik Benzelius den yngre. Minnesteckning af Hans Forssell, anm. af C. Annerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l XXviii
öfversigter och granskningar.
vetenskapens tungomål än Benzelii egna af förf. anförda ord: »hvad
hvar och en ting heter på Latin är bekant men hur det .öfversattes
på svenska behöfs eftertanke till». Men det behöfde ej vara så. Ty
äfven i en språkligt redan så förbistrad tid som Gustaf Adolfs, hade
den store konungen själf, och hans kansler, för att ej tala om andra,
visat huru i trots af främmande tryck det svenska språket bibehållit
sin fulla lifskraft och huru dess malm lät smida sig mjuk utan att
förlora något af sin ursprungliga enkla styrka Och man har å andra
sidan ej altid nog uppmärksammat den stora fördel den tidens svenske
lärde hade framfor vår tid, i det Latinet var vetenskapens
gemensamma språk, de lärdes egentliga modersmål. Ett litet land med
föga kändt språk kunde då lättare än nu vinna erkännande för sina
insatser i den vetenskapliga forskningen. En annan fråga som dock
ej hör hit, blir naturligen altid den, om ej i längden den
vetenskapliga kultur torkar i sin rot eller åtminstone hämmas i sin utveckling,
som ej förmår att omsätta sitt innehåll i fosterlandets jordmån och
därigenom gifver det en nationell och själfständig prägel.
Yid den förträffliga skildring förf. gör af de olika vetenskapernas
ställning och karaktär hafva vi blott på ett ställe att göra en
anmärkning. När nämligen förf. säger att »till och med de
beskrifvande naturvetenskapernas fagraste frukter voro »hierobotanicon»
eller »hierozoicon», bestämmandet af bibelns växter och djur», synes
oss detta vara mindre riktigt, sedan forskningen gjort oss bättre bekant
med arten och omfattningen af de bägge Eudbeckarnes
naturvetenskapliga arbeten.
Med ej mindre lifligt intresse följa vi förf. då han tecknar
Benzeliii utländska resa1) och hans umgänge med tidens lärde. Man
skulle nästan kunna tro sig hafva varit med på resan och känner sig
lika bekant med en Fabricius och en Leibnitz, som nutidens män med
namnen af en Humboldt och en Iianke. Betydelsen af denna utländska
resa framgår klart af skildringen, och otvifvelaktigt voro dessa
långvariga besök i främmande länder, som i sjuttonde seklet hos oss
ansågos för den blifvande vetenskapsmannen så godt som
oundgängliga, af största vigt. Snabbheten och tätheten i nutidens literära
förbindelser kunna visserligen i hög grad ersätta hvad som med dessa
resor åsyftades, och otvifvelaktigt befinner sig den svenske
vetenskapsmannen i våra dagar i en vida bättre ställning än sina förfäder för
200 år tillbaka, när det gäller att följa med sin tids företeelser,
men vi tro också att man kan ej sätta nog högt betydelsen för
personlighetens utveckling af att för en tid hafva lefvat midt uppe i ett
större kulturarbete och ur de omedelbara intrycken bildat sig en egen
själfständig uppfattning.
När förf. i afseende på det stipendium af 6,000 daler, som Karl XI gaf
för den treåriga resan, tvekar, om här skall förstås silfver- eller kopparmynt,
synes oss för vår del som här måste menas kopparmynt. Ett årligt
resestipendium, som obetydligt understeg beloppet af en professorslön, kunde väl ej vara
för ringa för en ung student, hvaremot tredubbla beloppet synes både onödigt
och obegripligt stort.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
