Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Slægtskabsforbindelser mellem dansk og svensk adel i tiden før Kalmarunionen af Kr. Erslev, anm. af K. H. K. - Négociations de M. le comte d’Avaux, III, 2, publiées par J. A. Wijnne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
erslev, dansk og svensk adel. , xxxi
samt under kortare tider åren 1334 och 1337 innehaft
drotsembe-tet. Sista gången han nämnes är i januari 1338 och hans för
drifning eller rymning har väl således inträffat kort därefter. Bekant är
att tillståndet i Sverige våren 1338 var i hög grad bekymmersamt.
Troligt är att Greger Magnusson stått i spetsen för det missnöjda
aristokratiska partiet och med landsflykt fått plikta därför. Ett återljud
häraf höres möjligen i den emot konung Magnus fientliga partiskriften
från omkring år 1371. Enligt denna skall konungen ett år efter
sitt giftermål börjat hysa misstroende till sina gamla rådgifvare, samt
till denna värdighet upphöjt unga och lågättade personer, i följd
hvaraf landet inom tio år så utarmades, att många på grund af de
hårda pålagorna måste lemna sina hem och i främmande land med
hustrur och barn tigga sitt uppehälle.
I den senare afdelningen af sin uppsats framhåller förf. hurusom
åsigten om de talrika slægtskabsforbindelserna mellan dansk och svensk
adel före Kalmarunionen troligen har sin grund i de uppgifter därom,
som öfverallt träffas i de vanliga stamtaflorna och genealogiska
verken. För äldre tider äro dock dessa mycket otillförlitliga. De stödja
sig nämligen hufvudsakligen på under 1600-talet upprättade
slägt-böcker, hvilka ofta hvimla af gissningar och tomma hugskott. Detta
belyses med några särdeles talande exempel. I ett af dem visas
tydligen på hvilken väg den felaktiga uppgiften om ett danskt-svenskt
äktenskap kommit in.
Till sist har förf. uppstält en stamtafla öfver slägten Due från
midten af 1300-talet. Denna har sin särskilda betydelse, i det att
den ådagalägger, huru personer af samma slägt kunde begagna skilda
tillnamn. Här träffas ej mindre än fyra olika sådana: Due, Vispe,
Dyre och Lunge.
Sådana in och utvandringsteorier som att -skånska adelsslägtne
Hak skulle härstamma från konung Sverker och den svenska
slägten Baner från Skåne anser förf. med skäl saklöst kunna hänföras
till de osanna sägnernas region.
K. H. K.
Négociations de M, le comte D’Avaux . . . pendant les années
1693, 1697, 1698, publiées pour la première fois d’après le
manuscrit conservé à la bibliothèque de l’Arsenal à Paris par J. A.
Wunne. III, 2. CXI -h 194 ss. Utrecht 1883.
Af denna intressanta publikation har, sedan vi sist egnade
densamma vår uppmärksamhet 2), slutbandet utkommit. Det innehåller
Ludvig XIV:s bref till D’Avaux under år 1697 och till mars 1698,
*) Denna beskyllning synes sakna nästan ali grund, ty alle de mellan 1386
och 1350 upphöjda rådgifvarena tillhörde med möjligen ett par undantag landets
förnämsta ätter.
2) Hist. Tidskr. 1883, s. XLIV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
