Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Urkunds- och textpublikationer, anm. af H. - De äldsta svensk-ryska legationsakterna af H. Hjärne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
urkunds- och textpublikationer.
cl
Urkunds- och textpublikationer.
Docenten H. Hjärne har nnder titeln De äldsta svensk-ryska
le gations akt erna 1) utgifvit några urkundsbidrag, de äldsta ännu
befintliga, till historien om Sveriges och Rysslands genom så många
århundraden fortsatta diplomatiska förbindelser. Att döma af förordet
äro de egentligen afsedda att vara bilagor till ett ännu icke utgifvet
historiskt arbete öfver »Gustaf Yasa och Ryssland», ehuru de blifvit
särskildt publicerade. De äro hemtade ur både ryska och svenska
arkiv, och de ryska aktstyckena, ehuru omfattande en senare period,
äro meddelade först. Enligt utgifvarens upplysningar fördes i det
gammalryska »beskickningsprikaset» eller kansliet utförliga anteckningar
öfver förhandlingar med främmande makter, omfattande så väl
berättande skildringar af sändebudens mottagande i Moskva, som
växlade skrifvelser, de senare ordagrant inryckta. Dessa anteckningar eller
registratur gå för Sveriges räkning tillbaka ända till midten af sextonde
århundradet (1555), de äro naturligtvis förda på ryska (af hr H.
öfversatta) och ha för öfrigt hvarken varit förut publicerade eller af andra
än ryska forskare hittills begagnade. Så mycket större är förtjensten
att ha börjat göra dem tillgängliga för svensk forskning.
Den tid de här meddelade öfversättningarne beröra är de sista
åren af Gustaf I:s regering, och de handla hufvudsakligen om de
underhandlingar, som afbröto den korta ryska gränsfejden 1555—1556 och
slutligen ledde till freden 1557. De två svenska beskickningarna,
domprosten i Aho mäster Knuts 1556 och Sten Erikssons m. fl. 1557
voro visserligen förut till sina hufvudresultat kända, t. ex. genom
Tegels framställning. Här meddelas dock en mängd kompletterande
detaljer och dessutom de skrifvelser, som växlades mellan konung Gustaf
och tsaren, hvilka i de svenska arkiven saknas. De sista af dessa
anteckningar angå de svensk-ryska förhållandena, sedan de redan råkat
under inverkan af den fortskyndande upplösningen i Lifland.
Ur det äldsta svenska riksregistraturbandet äro hemtade några
aktstycken, blott till en del förut tryckta, som angå de svenska
beskickningarna 1524 till Novgorod och 1526 till Moskva för att
utverka en förlängning af freden och biläggande af gränstvister. Från
den senare beskickningen härrör en rätt intressant berättelse om den
svenska legationens sammanträffande med den bekanta Johannes
Franciscus de Potentia, skickad af Leo X till konung Kristian II med
anledning af Stockholms blodbad, sedermera af påfven utnämd till biskop
i Skara, men numera stadd på en beskickning i Ryssland, där han
sade sig ifrigt verka för Sveriges sak, i hopp om att därigenom få
tillträde till sitt biskopsdöme. Några fel i läsningen af senast nämda
aktstycke kunna vi anteckna. S. 117 rad 13, nedifr., heter det:
ecclesiam sanctam s a am sanetam etc., bör vara eccl. silicet suam sanctam
120 ss. Upsala, Almqvist och Wiksell. 1884.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
