Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Jonas Alströmer och hans verk af J. Fr. Nyström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JONAS ALSTRÖMER OCH. HANS VERK.
17
^imtycke under uttalande af den »säkra tillförsigten itt i
sådant fall äfven återstoden 16,323 dal. smt skulle \tskiifvas
jämte räntorna dä ra.x) Denna hans tillförsigt visade sig äfven
grundad, ty enligt handels- och manufakturdeputationens förslag
godkände ständerna, att hela skulden skulle afskrifvas mot
vilkor att intressenterna i verket afsade sig alla pretentioner pä de
nämda premierna.
Äfven de förra privilegierna sökte societeten nu återfå. Den
lät sålunda riksdagsmannen för Alingsås stad å borgerskapets
vägnar anhålla att manufaktursocieteten, »hvarmed stadens bästa
oskiljaktig gemenskap äger», måtte återfå sina förra rättigheter
åtminstone i de angelägnaste delarna. Men ständerna inskränkte
sig i denna fråga till att åt K. M. lemna att stadga, hvad verket
och stadens väl fordrade. Däremot rekommenderade de Alströmer
till befordran samt återgåfvo hans styfmoder, Jonas Alströmers
enka, en pension å 2,000 dal. smt, som hon fatt 1762, men
be-röfvats 1765. Alströmer själf blef d. 8 mars 1770 kommerseråd,
men i privilegiefrågan fattade regeringen aldrig något beslut.
Från denna tid går verket tillbaka år efter år. 1778 hade
tillverkningen sjunkit till 17,000 rdr sp., väfstolarnes antal till 17.
Och förfallet påskyndades genom en stor eldsvåda 1779, då de
flesta verken lades i aska. Väl sökte bröderna Patrik och Johan
Alströmer hålla inrättningen uppè äfven efter denna olycka, men
de lyckades ej. Tillverkningen aftog och steg 1785 till blott
1,485 rdr sp. Från denna tid daterar sig det sista försöket att
med statens biträde rädda inrättningen från »ett dem eljes
förestående oundvikligt ödesmål». Johan Alströmer begärde
nämligen härför, att Alingsås måtte förklaras för fristad samt förses
med nya privilegier, hvilka enligt hans förslag borde innehålla,
att 8 5/8 nära staden belägna honom själf tillhöriga hemman
skulle inkorporeras med fristaden; att ali tull och accis där
upphäfdes; att kronans inkomster från Alingsås stipulerades till en
viss årlig summa svarande mot beloppet af dem fore 1780, och
att denna fördelades på tomterna i staden och stadens utjord så
att en tomt i staden svarade mot två tunnland jord; att
likaledes alla personela afgifter lades på jorden, dock så att de
näringsidkare som nedsatte sig på de nämda hemmanen voro
alldeles fria från alla afgifter; att stadens industriidkare befriades
från allt tvång af skråordningar och publik kontroll — men att till
Handels- och manuf.-dep:s handelsutskotts prot. d. 23 Dec. 1769.
Bist. Tidskrift 1885. %
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
