Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Hertig Karls och svenska riksrådets samregering 1594—1596 af S. J. Boëthius. II. Samregeringen på grund af Söderköpings riksdagsbeslut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
S. J. BOETHIUS.
Första gången, som riksdagsärenden efter hertigens ankomst
blefvo föremål för behandling, synes hafva varit den 4 Oktober,,
från hvilken dag registraturet innehåller en vidlyftig
förteckning på »de förnämsta punkter, som nu uppå denna riksdag af
ständerna måste rådslagna blifva». Då ibland dem äfven
upptages en mängd ärenden, som blott skulle behandlas af rådet1),,
kan emellertid denna framställning ej hafva varit afsedd för
menige ständerna, utan har antagligen blott förberedelsevis
meddelats rådet, och detta skulle då åter haft ett tillfälle att arbeta
på den af hertigen tillämnade riksdagspropositionens förändrande,
men de bevarade urkunderna lemna oss ej någon upplysning om,
huruvida något sådant nu verkligen skett 2). Till ständerna egde
den första framställningen rum den 7 Oktober. Den innehåller
endast ett tillkännagifvande, att hertigen under för handen
varande omständighnter ämnade afgå från regeringen, jämte ett
förnekande af ryktet, att han sökt »tränga sig in» däri, hvartill
dock fogas det karaktäristiska tillägget: »Oansedt att ingen må
sättas bredvid än mindre före H. F. N. i regeringen 3).
Själfva hufvudpropositionerna hvilka voro två, delgåfvos,
emellertid ständerna först den 10 Oktober. Den ena berörde de
stora frågorna, den andra en mängd ekonomiska och sociala;
i båda återfinna vi en del af de ärenden, hvilka i handlingen af
den 4 Oktober angifvits såsom blifvande föremål för
riksdagens-behandling. Den förra af dessa framställningar, är den, som egent-
anklagelse mot honom och rådet. I sammanhang härmed gjørde han en mängd
anmärkningar mot Stockholms nya privilegier, bl. a. mot det däri
förekommandeuttrycket, att stadens invånare med ed förbundit sig att aldrig skilja sig från,
konungen, i det han frågade, om de ej häller skulle göra det, ifall konungen
handlade mot sin ed och ville införa katolicismen. Reg.
1) De äro i kanten betecknade med ett R, under det riksdagsärendena
betecknas med ett M.
2) Handlingen öfverensstämmer i mycket och delvis punkt för punkt
med den af mig förut (Hist. Tidskr. 1884 s. 80) citerade och af Bergman (i
Meddelanden från Riksark. VI s. 172) i sammandrag publicerade framställningen till
rådet i Stockholm före riksdagen, hvilken dock är mindre fallständig och i
hvilken-ej såsom här skiljes mellan rådsärenden och riksdagsärenden. Af denna
öfverensstämmelse bestyrkes rnin a. st. framstälda konjektur, att den där omtalade
handlingen innehöll öfverläggningsämnena för riksdagen, samt framgår dessutom,
att de nu framstälda punkterna förut i Stockholm varit föremål för hertigens och
rådets öfverläggningar (a. st. s. 84, n. 4). Möjligen har fruktlösheten af dessa
gjort, att rådet nu ansett lönlöst att på egen hand försöka några ytterligare
invändningar.
3) Samma dag gjordes en framställning till ständernas utskickade, men
den rörde blott en taxa, som Stockholms stad ville undandraga sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
