Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Hertig Karls och svenska riksrådets samregering 1594—1596 af S. J. Boëthius. II. Samregeringen på grund af Söderköpings riksdagsbeslut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
S. J. BOETHIUS.
Med detta förslag förklarade sig hertigen (den 11 Dec.) nöjd,
men underrättade på samma gång, att han måst gifva såväl
hertig Gustaf som grefve Axel något »besked» på deras fordran,
dock med vilkor, att de skulle söka konungens och den blifvande
herredagens stadfästelse därpå och att, om det då befunnes
obilligt att grefve Axel och hans moder finge räkna ränta på sin
fordran, skulle den uppbörd, hvarpå de nu fått invisning, afdragas
från kapitalet. Hvari det besked bestod, som Axel Lejonhufvud
sålunda erhöll, visar ett hertigens bref af den 14 Dec. som, sedan
familjen däri under ofvan omtalade vilkor tillerkänts rätt till 5
proc. ränta under 25 år på 28,000 daler— hela fordringssumman
blef på detta sätt 69,000 daler — tilldelade grefven Jönköpings
slott och stad med 4 härad och 2 socknar i granskapet såsom ett
pantelän, med hvars uppbörd räntan på hans och tvänne hans
systrars andel i fordringssumman skulle betäckas.1)
Emellertid intogs den hetlefrade Axel Lejonhufvud af en
häftig förbittring öfver det sätt, hvarpå hans ämbetsbröder i
rådet gått till väga i denna sak,2) och häruti har man säkerligen
att söka förklaringen till att han under den följande
brytningsperioden sä ifrigt slöt sig till hertig Karls parti.
Äfven åtskilliga andra ärenden voro under dessa dagar
föremal för öfverläggningar mellan hertigen och rådet. Att så var
fallet med rådets svar på Sigismunds protest hafva vi redan
sett.3) Att de svenska statsmännen ej häller vid denna tidpunkt
förlorat ur sigte frågan om dominium maris baltici, visa
öfver-läggningarne om, huru Danskarne skulle kunna af hållas från att
drifva handel pä Narva. Hertigen ville, att det skulle ske genom
en beskickning till Danmark, hvilken äfven skulle underhandla
om andra tvistepunkter, t. ex. om Sveriges anspråk på
Sonnen-burgs slott på Ösel;4) riksråden ansågo visserligen äfven de, att
det låg synnerlig makt uppå att »den narfweske seglats» i tid
före-koms, men trodde att ett bref till konung och råd i Danmark
1) De la Gard. Ark. IV, sid. 85.
2) De i Vadstena närvarande riksråden skrifva i brefvet till de andre
rådsherrarne, att de genom sitt förhållande förvärfvat liten vänskap, »ty hertig
Gö-staf och grefve Axel besvära sig till det allerhögsta öfver oss». Af Biogr. Lex.
VII, sid. 348 ses, att den sistnämde ännu efter Stångebro slag ej glömt hvad
som 1595 hände honom i Vadstena.
3) Se ofvan s. 51.
4) Äfven frågan om Danmarks rätt till 8 kronor har vid denna tid varit
a bane, såsom ses af Karls Reg. d. 8 Januari 1596, då han svarar Erik Sparre,
som a trå dt att nu röra därvid, att han ej kunde förstå dennes betänkligheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
