Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Hertig Karls och svenska riksrådets samregering 1594—1596 af S. J. Boëthius. II. Samregeringen på grund af Söderköpings riksdagsbeslut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERTIG KARLS OCH SVENSKA RIKSRÅDETS SAMREGERING 1 5 9 4—i 5 9 6. 63
skulle vara tillräckligt, och ville ej att nu någon annan fråga än
denna skulle vidröras. Vidare yrkade hertigen, att de högre
ständerna och däribland han själf skulle till afbetalande af
riksskulden åtaga sig en särskild beskattning, och genomdref äfven, att
riksråden, utöfver hvad de på riksdagen jämte den öfriga adeln
beviljat, åtogo sig att betala 10:de penningen af sina förläningar.
Dessutom begärde hertigen, att det måtte »rådslås» meel
anledning af ett rykte, att konungen ämnade sig hem till sommaren.
Hans i sammanhang härmed gjorda hemställan, huruvida en viss
Mats Bengtssons fullmakt, hvarigenom detta rykte bekräftades,
skulle få gälla, gick antagligen ut på omintetgörande af en
befallning från konungen.1)
Innan förhandlingarne ännu voro afslutade, lemnade en del
af riksråden Vadstena, så att, när hertigen gjorde sin sista
skriftliga framställning, endast två voro qvar. Dessa ansågo sig då
för få att svara skriftligen, men sände i stället sina
ämbetsbröder en af dem tillsammans med de afresta uppsatt berättelse
om alt hvad som passerat samt tillade för egen del en »sedel»,2)
hvilken på ett intressant sätt belyser det ringa förtroende, som
i själfva verket utmärkte samarbetet mellan de båda
kontrahenterna i regeringen: hertigen och rådet. »I veie» — heter det
näin-ligeo däri — »ock samma punkter så väl som alt annat, vi Eder
sända, öfverväga, ocli efter tidens lägenhet där på svarandes
med tvänne bref, det ena efter som I veie, att det för H. F. N.
presenteras skall, men det andra hvad vi såsom trogne
rådspersoner till hvarannan edert betänkande ville (!) förstå låta». Själfva
denna sedel synes för öfrigt erbjuda ett exempel på olikheten
mellan rådslag, afsedda för hertigen, och dem, hvilka herrarne
»såsom trogne rådspersoner» utbytte med hvarandra, ty om den
herredag, hvilken de, som vi sett, själfva bragt på tal och till
hvilken de då lofvade komma »på hvad tid H. F. N. synes och läg-
*) Det synes nämligen sannolikt, att Mats Bengtsson var den »köksmästare»
pä Stockholms slott med detta namn hvars afsättning föranledde sä häftiga
slitningar mellan hertigen och Erik Brahe (se Hist. Tidskr. 1884, sid. 37, n:o 3)
samt att han nu af Sigismund skaffat sig ny fullmakt på platsen.
2) Denna berättelse är det ofta omtalade brefvet af den 13 December,
»Sedeln» är daterad den 16. Hvilka de två qvarblifna voro, känner jag ej, ty
»sedeln» är ej undertecknad. En förklaring af det egendomliga förhållandet att
Erik Abrahamssons namn förekommer på utanskriften, ehuru han undertecknat
brefvet (af den 13; se ofvan s. 59) kàn möjligen vara, att han ej varit med om
»sedeln», men att man önskade att han skulle få del af denna, som sändes tillika
med brefvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
