Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Om Sveriges förbindelser med Nederländerna från äldsta tider till år 1614 af Carl Springhorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SVERIGES FÖRBINDELSER MED NEDERLÄNDERNA.
111
giften, hafva vi t. ex. äfven funnit att konung Kristiern I gifvit
Amsterdams borgare privilegier, hvilka d. 24 dec. 1458
stadfästes äfven för Sverige. Här finna vi ock att Sten Sture d.
1 jan. 1475 med rikets råd medgifvit åt såväl köpmännen i
Amsterdam som åt dem i hela (provinsen) Holland att fritt och
obehindradt besöka alla hamnar och köpstäder i Sverige och
där drifva handel, och lofvas dem vänskaplig behandling 1). Ett
störande afbrott i denna samfärdsel föranleddes af Ivar
Axelssons bekanta fejd med Holländarne, tills efter dennas biläggande
Amsterdams gamla privilegier år 1479 bekräftades i en urkund
undertecknad af erkebiskop Jakob (Ulfson), riksföreståndaren
Sten Sture m. fl. andliga och verldsliga af rikets råd 2).
Samtidigt gynnades Nederländarne på allt sätt af konung
Hans, som i dem ville ega en motvigt mot Lübeck, och då i
denne konungs krig mot Sverige Lübeckarne i allmänhet höllo
med Svenskarne, gaf konungen tillåtelse åt alla nationers fartyg
att utan afgift ingå i danska hamnar och uppmuntrade emot
Sverige och Lübeck ett kaparsystem, som lockade till Östersjön
äfven en mängd nederländska fartyg.
Och att det ej var i ringa antal detta skedde, synes däraf
att under samma krig år 1511 en nederländsk flotta af 250
segel under konvoj af 4 krigsfartyg var på väg hemåt, då den
angreps och bortfördes af en hanseatisk flotta, men blef till stor
del återtagen af krigsskeppen med dansk hjelp 3). I freden i
Malmö 1512 måste Lübeck och de vendiska städerna medgifva,
att de vestliga städerna skulle fritt och obehindradt få besöka
Östersjön 4), hvilket likväl ej hindrade dem att snart nog förnya
det förra motståndet mot de senares besök i detta farvatten.
Men fruktlöst ! Ty nu uppsteg Kristiern II på den danska tronen,
och såsom bekant var dennes sinnesstämning redan från början
afvog mot de privilegierade Lübeckarne, och hans giftermål med
en nederländsk furstinna förde hans sympatier af detta och flera
andra skäl till hennes landsmän. Visserligen kunde konflikten med
Riksark. Haag.
2) Wagevaar, Beschrywing der stadt Amsterdam II, 527—28, som dock
felaktigt förlägger händelsen till 1579, förledd af detta falska årtal på den citerade
urkunden, som finnes i slutet af boken; af en förhs anteckning ur ett holländskt
arbete (Handv esten van Amsterdam s. 133) skulle framgå, att år 1487 d. 13 dec.
handel sp rivilegier för denna stad ånyo utfärdats, meil huru därmed förhåller sig
kunna vi ej uppgifva.
3) Altmeyer, Histoire des relations —• — — des Pays-Bas avec le Nord, s. 43.
4) Waitz, Lübeck unter Jürgen Wullenwever und die europäische Politik. I,
17-18.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
