Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Om Sveriges förbindelser med Nederländerna från äldsta tider till år 1614 af Carl Springhorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
CARL SPRINGHORN.
hennes broder (Karl Y) angående Isabellas brudskatt tidtals
förleda Kristiern till en hård behandling af de nederländska
fartygen x), men denna oenighet bilades 1519, och de första
utbetalningarne till Kristiern kommo denne väl till pass vid hans
samtidiga anfall på Sverige.
Likaså var det till Nederländerna som denne konung tog
sin tillflykt, då han i apr. 1523 öfvergaf sina riken, och då
han här af alla krafter förberedde sitt försök att återvinna sin
krona och därvid rönte uppmuntran om också icke någon verklig
hjelp af dessa länders herskare, kejsaren och hans ståthållarinna
Margareta, är det tydligt att detta med oro skulle förnimmas i
Norden; och Lübeckarne dröjde ej att begagna sig häraf till
sin och de vendiska städernas fördel. Redan under kriget 1522
hade de genom föreställningar hos Margareta och de nederländska
städerna sökt afhålla dessa från farten genom Sundet och efter
Köpenhamns intagande jan. 1524 fasthöllo de denna fordran
ännu allvarligare.
I Sverige hade de redan på riksdagen i Strängnäs året förut
tilltvingat sig sina stora, väl kända privilegier, genom hvilka
alla medtäflare och framför allt Holländarne utestängdes från
handeln på Sverige. Mindre framgång hade emellertid Lübeck
vid danska hofvet, der tvärtom de nederländska sändebud, som
ankommit att lägga sig ut för Kristiern, utverkade nya
medgifvanden for Nederländernas handel och sjöfart i konung Fredriks
riken i ett fördrag, som eget nog innefattade äfven Lübeck och
de öfriga vendiska städerna och som medgaf ömsesidig fri och
ostörd samfärdsel och handel. Härmed hade åt de nederländska
städerna tillerkänts tillträde till Östersjön 2), och Lübeckarne
måste tillsvidare låta sig nöja härmed.
I Sverige voro de dock som sagdt ensamme herrar öfver
handeln, men det dröjde ej länge, innan det här syntes, hvarthän
det skulle leda med de fordringar, hvilka konung Gustaf i sin
nöd måst underkasta sig och sitt land, och det hänsynslösa sätt,
på hvilket de utkräfde sina rättigheter, kom konungen att
ganska snart inse nödvändigheten att undandraga sig förtrycket
genom att skaffa Lübeckarne medtäflare i handeln på Sverige.
Sådana voro naturligtvis närmast att finna i de nederländska
Altmeyer anf. arb. s. 63 med cit. af Puffendorf, Introduction à l’histoire
de l’univers III, 1> s. 132.
2) Om detta fördrag se Waitz, s. 27 f.; Handelmann, Die letzten Zeiten
hansischer Übermacht im Norden s. 139, 272.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
