Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Om Sveriges förbindelser med Nederländerna från äldsta tider till år 1614 af Carl Springhorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
CARL SPRINGHORN.
gjorda överenskommelserna, utan att medgifva något af de
utvidgade rättigheter, som holländarne på föregående års möte
begärt. Han uppräknar uttryckligen de fem hamnar, till hvilka
de måtte komma och där konungen lofvar att hafva sörjt för
lotsar, konvoj mot sjöröfvare o. s. v. Dessutom lofvar han dem
opartisk rättsskipning samt frihet från strandrätt allt under
förbehåll om ömsesidighet. Däremot nämnes ingen bestämd tid för
traktatens bestånd, hvarför den väl skulle kunna anses gällande
tills vidare.
Till dessa tvenne bref kunna vi lägga den konungens
vigtiga skrifvelse af den 12 maj 1526,1) hvilken innehöll bekräftelse
på den af de svenska sändebuden i Bremen utlofvade tullfriheten
på salt och hvilken icke hannit fram ens till sammankomsten i
Nienburg, utan träffade Olaus Magni först vid hans återkomst
derifrån i Lübeck. Med dessa handlingar begaf sig nu Olaus
Magni till Nederländerna, och vi kunna rätt noggrant följa hans
företag i den berättelse han afgifvit och hvilken för länge sedan
blifvit i tryck utgifven2). Från Hamburg begaf han sig sjövägen
till den då framstående staden Veer i Zeeland och uppsökte
(burgundiska) hofvet, som då uppehöll sig i Gent, dit han ankom
midsommarafton 1527. Efter att hafva anmält sin ankomst och
sitt ärende erhöll Olaus ett par dagar derefter tillfälle att inför
»en erkebiskop van Palarom (Johan af Palermo), en grefve af
Holland och andre månge herrar», framställa sitt ärende, huru
konung Gustaf »landskapen till synnerlig gunst och god vilja»,
hade gjort med dem detta förbund o. s. v. Tullfriheten på
saltet tyckes hafva legat Nederlandarne om hjertat, och »efter ty
deras spörsmål först begyntes häruppå, var intet annat tillfälle
än antvarda dem E. Nådes bref, sådan frihet uttryckande,
förhoppandes att de skulle tacka Eders Maj:t för sådana stora
frihet och nåde, den ingen annor land brukat eller njutit i mång
år.» Likaledes mottogo de brefvet af den 18 april 1527.
Dessa skrifvelser skulle delgifvas landskapen, och under
af-vaktan på forhandlingarnes återupptagande, begaf sig Olaus
tillbaka åt Brabant »att beskåda något nyttigt stycke för riksens
Nederländerna», som finnes intagen i Gustaf I:s Reg. II, 262 under år 1525.
Såväl innehållet, hvilket talar om mötet i Bremen såsom hållet, som ock den
stundom ordagranna öfverensstämmelsen med nämde akt, tala därför, hvadan den
således bör hänföras till det i texten angifna år och datum.
1) Nu tryckt hos Rydberg, a. a. s. 108. De båda ratifikationerna 1526 27/4
och 12 5 voro oss benäget förskaffade genom professor I). Schäfer i Jena.
2) Handl. rör. Skand:s hist. Del. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
