Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Om Sveriges förbindelser med Nederländerna från äldsta tider till år 1614 af Carl Springhorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SVERIGES FÖRBINDELSER MED NEDERLÄNDERNA..
127
näns tull. För att afleda deras färder från Reval och Riga lät
konungen anlägga vid Sandhamn en stad (n. v. Helsingfors),
dit inbyggare från Finlands andra städer betaltes föra sina
varor, så att denna ort måtte blifva en stapelplats för de
främmande. 1) Därtill skickade han till Danzig och Reval personer,
som skulle förmå Nederländarne att segla till Sandhamn; ocli
äfven vid Ekenäs sökte konungen inrätta en stapelort för
Nederländernas handel på Finland.2)
Äfvèn den diplomatiska vägen användes ånyo till reglerande
af den af konungen värderade förbindelsen med Nederländerna.
De svenska legater, som 1551 uppsökte kejsar Karl V i
Augsburg med Gustafs ratifikation på fredsfördraget i Bruxelles, hade
särskildt uppdrag att träda i närmare underhandling angående
en förbindelse mellan dessa provinser och Sverige, hvarigenom
»begge parters handels ocli vandels förbättring kunde fordradt
och stadfäst blifva». Upptagen vid denna tid af långt vigtigare
affärer, kunde kejsaren endast hänvisa dem till sin
ståthålla-rinna8), men, så vidt vi kunnat utröna, har ingen ytterligare
underhandling i nämda syfte förts å konung Gustafs sida med
Nederländerna,
* *
Hvad konung Eriks regeringstid angår, så hafva vi för vårt
ämne intet att omtala, som kan ådagalägga någon denne
konungs omtänksamhet för sitt rike af samma art, som fadren visat
genom sina idkeliga bemödanden att befordra sitt lands
materiela utveckling genom fördelaktiga fördrag eller
öfverenskommelser med främmande makter. De förbindelser med
Nederländerna, som vi funnit Erik hafva underhållit, äro nämligen af
annat slag än de kommersiela.
En samling bref i kongl, arkivet i Bruxelles, vexlade
mellan konung Erik och Margareta af Parma, Filip II:s
ståthålla-rinna i Nederländerna, innehåller högst litet af intresse eller
värde, utom hvad angår en enda skrifvelse4), som kan sägas
R. R. 1550 jan. 31, flera bref.
2) Till hertig Johan d, 14 jan. 1557. R. R.
3) Tegel, II, s. ^83. Då ofvan anförda notis är den enda upplysning vi
funnit angående denna sak, torde Geijers och. efter honom andras uppgift om ett
detta år förnyadt fördrag få anses såsom ett felaktigt återgifvande af Tegels
berättelse om förhandlingen i Augsburg.
4) Erik till Margareta den 7 juli 1563. Corresp. de Marguerite de Parme
avec Erie, roi de Suède 1561—1567.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
