Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Om Sveriges förbindelser med Nederländerna från äldsta tider till år 1614 af Carl Springhorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
C AHL SPRINGHORN.
vara ett nytt intyg till de många på Eriks oförmåga af såväl
inre som yttre politik.
Dess ändamål är att söka draga konung Filip och Margareta
på Sveriges sida i det då utbrytande kriget mot Danmark. Med
Göran Perssons hand (ex mandatis Georgius Salemontanus)
målar konung Erik ej blott de oförrätter, som konungen af
Danmark tillfogat Sverige, utan äfven huru illa denne handterat
spanske konungens undersåtar, huru han tagit folk med våld
från nederländska skeppare m. m. — hvilket allt skulle
uppväcka dennes afvoghet mot Danmark.
Som Erik vidare förnummit, att konungen af Spanien är
missnöjd med detta och icke är obenägen »mit uns sonderliche
Vereinigung aufzurichten», så förklarar han sig beredd härtill
och lofvar att ej sluta fred med motparten, utan att hans
bundsförvandt däri inbegripes. Till sist anhåller Erik att från
Nederländerna få införa allehanda varor och ammunition.
Detta försök ledde emellertid icke blott icke till något
resultat, utan kriget i Östersjön förorsakade åtskilliga
förvecklingar och skriftvexling angående i Östersjön af Svenskarne
upp-bragta fartyg o. d., hvarom ofvan anförda brefvexling bär vittne.
Men om också Erik illa vårdade de kommersiela och
politiska förbindelser, som hans fader med Nederländerna knutit
och af hvilka åtminstone de förra voro af ej ringa vigt och
värde, så torde dock Eriks regeringstid ej sakna sin betydelse
för Sverige, hvad angår dess förhållande till nämda land om
ock på ett annat område. Yi mena på konstens och industriens
område. Då emellertid Sveriges förbindelser till Nederländerna
i detta afseende af andra författare1) utförligt framhållits, vilja
vi här blott i korthet vidröra detta ämne.
Redan konung Gustaf hade, såsom vi förut antydt, ej
försummat att bland de varor han lät uppköpa i Holland nämna
allehanda konstföremål, kostbara tyger och annat dylikt för sitt
eget eller sitt hofs behof, hvilket ej stod att få i Sverige.
Likaledes veta vi, att han på sin bekostnad låtit svenske män i
Holland få undervisning i konstnärliga yrken, isynnerhet målning2),
Om detta se uppsatsen af —rn i Nu 1875 s. 168; i Illustr. Tidn. 1873
s. 46 och 76; samt Guillaume Boyen, peintre etc. Etude biographique par M
C. Eichhorn et M. N. Odelberg. Bruxelles 1872.
2) Se t. ex. Gustafs bref till Gustaf Olsson den 13 juli 1555 ang. Hans
Eriksson, som »udi Andorp en tid varit hafver och lärt målarekonst» och nu
skickat en tafla etc. R. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
