Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Om Sveriges förbindelser med Nederländerna från äldsta tider till år 1614 af Carl Springhorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SVERIGES FÖRBINDELSER MED NEDERLÄNDERNA..
143
sändebud till Generalstaterna.1) Den 27 maj infunno de sig
i Staternas församling i Haag, till hvilka de efter en muntlig
framställning af sitt ärende lemnade denna skriftligen. De
påminte om, huru de krig, som på senare tider oroat hela
kristenheten, men Nederländerna och Sverige isynnerhet, hade
uppväckts af påfven och konungen af Spanien. De omtalade vidare
att för 5 à 6 månader sedan tvenne jesuiter hemligen affärdats
af konung Sigismund till svenska hofvet att anstifta oroligheter
och inbördes krig, men blifvit gripna och yppat dessa listiga
anslag, som skulle blifva farliga ej blott för Sverige, utan äfven
för de förenade provinserna. De hade likaledes bekänt att
konungen af Polen afsändt tvenne af sina män, nämligen Erik
Gyllenstjerna och Erik Falk till Rom att förmå påfven att
genom en ansenlig beskickning råda konungen af Spanien till att
sluta fred för någon tid med de upproriske provinserna för att vända
sin makt åt annat håll och sedan häftigare anfalla dem på nytt.
Och skulle detta ske på clet sätt, att konungen af Spanien skulle
hjelpa Polen mot Sverige och äfven betvinga Danmark ocli
Norge för att därefter bringa de förenade provinserna till
hörsamhet. För att tillintetgöra denna plan 2) behöfde emellertid
konung Karl trupper, och så ändade framställningen med en
anhållan att i Nederländerna få värfva så mycket folk, som kunde
blifva af nöden.
Att å Staternas vägnar närmare taga del af denna
framställning och afgifva förslag till svar på densamma tillsattes ett
utskott af tre personer (bland dera Oldenbarneveld), hvilka vände
sig till de svenska sändebuden med åtskilliga spörjsmål angående
arten af de upptäckta stämplingarne, om sändebuden hade ined
sig »de jesuitiske bekännelser» och om konungen af Danmark
blifvit underrättad om saken. Svaret blef att de fängslade ännu
ej tillstått allt, men att deras bekännelser skulle framläggas för
den tillstundancle riksdagen samt att konungen af Danmark utan
tvifvel komme att underrättas.3)
Deras credentiebref dat. Örebro d. siste febr. Riksark. i Haag, Lias
Duitscbiand. Ej i R. R. i Stockholm.
2) Den »hemliga orsak till danske konungens fredsbrott, som var alldeles
obekant i Sverige» enligt Hallenbergs (efter van Materen) uppgift i Gustaf II
Adolfs hist. I, s. 95 år 1611 torde vara en annan variation af här framstälda
plan, som således visar sig vara tidigast känd i Sverige.
3) Jonge anf. arb. s. 226 o. följ. samt Riksark. Stockh. Atskill. personers
bref ur Nederländerna. Från Scheyding och H. Nilsson d. 31 maj 1606.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
