Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Strödda bidrag till svenska statsskickets historia af Oscar Alin. II. Om sammansättningen af riksrätten 1818
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Strödda bidrag
till
Svenska Statsskickets Historia
af
OSCAR ALIN.
II.
Om sammansättningen af Riksrätten 1818.
Frihetstidens grundlagar, genom hvilka konungens rådgifvares
ansvarighet inför riksdagen för första gången i Sverige stadgades
såsom allmän grundsats, kände blott en art af dylik ansvarighet,
den juridiska. Detta förhållande, som var en gifven följd af
riksrådens oafsättlighet, bidrog väsentligen därtill, att formerna
för utkräfvandet af denna ansvarighet bestämdes så, att ständerna
erhöllo ej blott rätt att granska och anklaga, utan äfven makt
att döma. Sedan i Regeringsformen blifvit stadgadt, att riksens
råd skulle vara »förbundne att vara riksens ständer ansvarige
och göra hvar för sig redo för sina rådslag, votering och
förhållande, när ständerna sådant af dem fordrade», bestämdes
nämligen i Riksdagsordningen § 13: »Uppå riksdagen–’— bör
efterses, huru riksens råd sedan sista riksdag, så uti in- som
utrikes saker, stält sina rådslag och sig förhållit. Och så framt
någon funnes hafva sitt embete så förestått, att han derföre
tilltalas bör, skall sådant–— till ransakande och afdömande
upptagas och efter sakernas beskaffenhet till behörig straff och bot
utan uppehåll befordras. Är saken af sådan beskaffenhet, att
den ej allmänt kunnig blifva kan, bör den uti sekreta utskottet,
Hist. Tidsler. 1885. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
