Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Strödda bidrag till svenska statsskickets historia af Oscar Alin. II. Om sammansättningen af riksrätten 1818
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
OSCAR ALIN.
men eljest af någon annan deputation eller ock särskild
kommission, som ständerna deröfver förordna hunna, behörigen
undersökas och afdömas.»
Det sätt, hvarpå dessa bestämmelser tillämpades, bidrog i
sin mån till att Gustaf III slutligen bestämde sig for att i § 4
af den Regeringsform, som han lät ständerna antaga den 21 aug.
1772, införa det stadgandet, att »riksens råd äro konungen
allena förbundne och endast honom ansvarige for sina råd»; och
att i § 16 af samma Regeringsform bestämma: »Alla
kommissioner, deputationer med domsrätt, eller extra ordinarie domstolar,
vare sig tillsatta af konung eller ständer, äro hädanefter
afskaffade, såsom be fo rdr i n gs me de 1 till envälde och tyranni.»
Visserligen omtalas i sistnämnda paragraf såsom domstol för rikets
råd en »Rikets Rätt», bildad efter mönstret af den »Rätt», som
enligt §§ 9 och 41 af 1634 års Regeringsform skulle finnas, men
den bestämmelse i sistnämnda Rf., enligt hvilken nämnda »Rätt»
skulle »företräda ständernas rum», saknades alldeles. Det hette
nämligen i denna § 16 Rf. 1772: »Skulle det så hända, att någon
af så hög börd, eller ock riksens råd, eller ock ett helt
kollegium, sig så försåg, att det konungens, rikets eller kronans
majestät anginge och de brottslige hvarken af hofrätten eller rådet
dömas kunde, då skall en Rikets Rätt sättas, hvarest Kongl.
Maj:t sjelf är, eller i hans ställe kronprinsen presiderar, eller
den förste af arffurstarne, eller ock den äldste af riksens råd,
och hafve till bisittare samtlige riksens råd, fältmarskalken,
alle presidenterna i rikets och kongl, kollegierna, fyra äldste
hofrättsråd af alla tre rikets hofrätter, en general, tvenne äldste
genörallöjtnanter, tvenne äldste generalmajorer, den äldste
amiralen, de tvenne äldste vice-amiraler, samt de tvenne äldste
eontre-amiraler, hofkansleren ocli de trenne statssekreterare ;
ju-stitiekanslern är alltid aktor och den äldste
revisionssekreteraren förer protokollet»1). Domstolen skulle således utgöras af
l) Motsvarande bestämmelser i Rf. 1634 lyda: § 9 : »Försage sig någon afså
hög condition i riket eller ett så högt ärende, att det konungen och kronans majestät
anginge och icke beqvämligen annars än förmedelst ständernas sammankallelse
ransakas och åtskiljas måtte — — —, då skola dessa 4 hofrätter jemte resten af
riksens råd och höfdingarne i riket, som äro otilIstädes, så ock en borgmästare
af Stockholm, Upsala, Göteborg, Norrköping, Abo, Viborg företräda ständernas
rum och hafva makt att döma öfver samma ärende–-; och skall då i sådana
fall riksdrotsen presidera, eller der ingen för den tid vore, eller han vore sjuk
eller i rätta förfall, då rikskanslern hans ställe företräda» — —.
§ 41: »finnes ett helt kollegium eller ock en af de fem höga embeten
brottslig, så stände till konungen aliena, om han vill med ord eller förmani Dg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
