Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Strödda bidrag till svenska statsskickets historia af Oscar Alin. II. Om sammansättningen af riksrätten 1818
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIDRAG TILL SVENSKA STATSSKICKETS HISTORIA.
191
Detta svar företer till en början den egendomligbeten, att
medan det anger en person, såsom den verklige chefen for den i
hufvudstaden förlagda eskadern af arméns flotta och således
såsom den, hvilken enligt grundlagen skulle såsom »högste
närvarande befälhafvare» för denna eskader vara ledamot af
Riksrätten, så bestämmer det dock, att en annan skall i nämda
egenskap där taga plats. Ännu egendomligare är det dock, att svaret
innehåller ett meddelande, som icke blifvit begärdt, och
hvarigenom Kongl. Maj:t afgjorde en fråga, som endast Riksrätten
var behörig att afgöra, nämligen den, huruvida Förvaltningen af
sjöärendena tillhörde de »rikets kollegier», som enligt
Regeringsformen skulle lemna ledamöter till Riksrätten. Det ser ut, som
om Kongl. Maj:t fruktat, att Riksrätten skulle i detta fall hysa
en annan mening, än den, som hyllades af Kongl. Maj:t, och
derföre velat begagna tillfället att på förhand af klippa ali
ytterligare förhandling om saken. Frågar man sig åter hvad det var,
som gjorde Kongl. Maj:t så angelägen att häfda rätt för
Förvaltningen af sjöärendena att lemna ledamöter till Riksrätten, så
har man svårt att värja sig för misstanken, att orsaken därtill
var att söka däri, att det var konungens rådgifvare i ärenden
rörande flottorna, som skulle stå till rätta inför domstolen.
Åtgärden fick i sjelfva verket en ännu större betydelse än den, att
bereda ännu ett par representanter för sjöförsvaret plats i
Riksrätten: vid domstolens sammanträde den 25 maj lät nämligen
presidenten i Svea hofrätt anmäla sjukdomsförfall, hvadan frih.
Stedingk »såsom den äldste i tjenst varande med värdighet af
president» intog ordförandeplatseri.
Alldeles afgjord var dock icke saken ännu. Vid Riksrättens
första session anmärkte justitieombudsmannen, friherre
Mannerheim — samme man som förde ordet i det utskott, som
utarbetade 1809 års Regeringsform — med afseende på dess
sammansättning följande. Af bestämmelserna i Rf. §§ 102 och 106, hvilka
enligt Rf. § 83 skulle tolkas efter sin ordalydelse, framginge
tydligt, att utom Svea hofrätt endast sådana publika verk, som vid
statsråden grefve M. Rosenblad, grefve A. G. Mörner och frih. A. F.
Skjöldebrand. — Man skulle på grnnd af uttrycken i den kungliga resolutionen kunna
tro, att Stedingk från chefskapet för arméns flottas Stockholms-eskader förflyttats
till chefskapet för Förvaltningen af sjöärendena, utan att dock ännu hafva
formligen lemnat den förstnämda befattningen. Detta var icke förhållandet.
Enligt Rothliebs adelsmatrikel utnämdes han den 21 maj 1811 till chef för
Förvaltningen af sjöärendena och den 18 juni s. å. till che^ för arméns flotta
och särskildt för dess Stockholmseskader.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
