Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Strödda Meddelanden och Aktstycken - Bref upplysande svenska historien: Hofrådet S. Bark till kanslirådet Olof Hermelin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S. BAEK TILL OLOF HERMELIN.
243
infinna sig. Gud gifve dertil lycka, det tyckes vilia gå väl, sedan
det kommit så vida. Uti ett finner iag mig intet, hvarföre gr. Zober
skal föres til Stettin och där något förvaras. Efter mitt ringa
omdöme tyckes det hafva varit artigare, at sedan kejsaren sålunda
ant-vardat honom i H:s M:ts händer och H:s M:ts upsåt ej lärer med deri
brukade alfvarsamheten hafva varit annat, än igenom en stor och lysande
förnöjelse visa värden hvad karlen hade förtiänt, och sedan låta släppa
honom, så hade han strax efter utlefveringen bort skickas tillbaka igen
med H:s M:ts nåd, hälst efter hans sak med den tridie ingen gemenskap
hafver. Men kanske iag far deruti vill, och vet intet så iust
om-ständigheterne. Med den Italienske och Franske brefväxlingen lärer
det väl, som H. Cantzlirådet behagar nämna, stadna af sig sielft, så
framt H:s M:t brefven ej besvarar. Men skulle det likväl icke
vara godt, at man på något sätt läte dem veta orsaken, hvarföre
intet svar folier, på det de, som ville bättra sig, måtte dertill hafva
anledning? Gud gifve det förslaget om vårt språks rensande måtte
nu med alfvar ställas i värket, medan Ii:s M:t finnes dertill vara
så fulkomligen hugad. Det står visserligen hos H. Cantzlirådet at
komma det i gång, som sielf det älskar och så grundeligen förstår,
och dertil äger H:s M:ts förtroende. At D:r Hiärne har sina
tankar deröfver, har iag nu någon tid tilbaka hört af våre
Cantzli-herrar, åt hvilka han der omnämnt, men det är skada, at det hos
dem stadnar inom någre löse tal der om, ocli rådes intet med något
mera eftertryck. Det lärer blifva artigt at höra H. Cantzlirådets
tankar deröfver, när H. Cantzlirådet får tid at sig yttra. Jag
tviflar intet om, at här iu finnas många, som kunde blifva nyttige och
gode ledamöter uti en sådan sammankomst, som H. Cantzlirådet
nämner, om man alenast kunde stängia envisheten derifrån, hvaruti
iag fruchtar, at D:r Hiärne sielf torde blifva den värste at dragas
med, efter han gärna uti alt älskar sine särskilte meningar och infall,
och står derpå styfvare än den värste finne 1). Jag ser huru det
aflupit med häradzhöfdings tiensten efter sal. Stierncrona. Vid
sådane besynnerlige händelser måste inan gifva sig tilfreds. Hr
Rosen-stedt och vi alle äre H. Cantzlirådet lika oändeligen förbundne, som
om han hade fått tiensten" ty vi hafve sedt, huru gunstigt H.
Cantzlirådet har bracht saken så vida, som man kunde henne bringa. Så
oförmodade hinder rår ingen före. Jag hoppas, at detta lärer komma
H. Rosenstedt vid nästa tilfälle til godo, och tviflar iag aldeles intet,
at H. Cantzlirådet lärer hafva honom både hos sig sielf i ett
gunstigt minne, och bibehålla för honom H. E. gr. Pipers goda tankar,
efter H. Cantzlirådet alena har dem denne gången hos honom
up-väckt. Här uppe i orten är Rosenstedts önskan, han lärer i dag
sielf tacka H. Cantzlirådet för dess betygade gunst och vidare om
deri samma anhålla. Näst min hustrus och anhöriges hörsamste
tiensts förmälande är iag med yördnat af alt hierta etc.
Se om denna fråga Hiäroes bref till Hermelin, Hist. Tidskr. 1882, s.
H55, Barks bref d. 29 Juni, här ofvan s. 239, samt H. Hernlund, Förslag och
åtgärder till Svenska skriftspråkets reglerande 1691—1739, s. 91 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
