Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Erik Oxenstierna såsom Estlands guvernör 1646—165B af Ellen Fries
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314
ELLEN FRIES.
Estlands sockenindelning var högst bristfällig. Socknarne
voro för stora, och kyrkobetjeningen för fåtalig. Uppsyningsman
eller »förmyndare», såsom de kallades, saknades i flere socknar,
hvarigenom kyrkorna förföllo, och deras egodelar lätt skingrades.
Jheringius yrkade ifrigt på att få dessa missförhållanden afhjelpta,
och Oxenstierna gick honom därvid tillhanda. En kyrkodelning
kom antagligen till stånd, äfven tyckas »förmyndare» flerstädes
tillsatts, hvilka af guvernören beordrades att utföra, hvad som
hörde till kyrkornas och pastoraternas häfd och byggning. l)
En annan vigtig fråga var den om kyrkotuktens
upprätthållande. Öfver oordningar bland presterskapet klagades föga,
men desto mera öfver församlingarnes. På helgdagarne före
och under gudstjensten drucko bönderna, så att de kommo
öfverlastade in i kyrkan eller »löpa ut och in som galet folk».
Oxenstierna lika väl som hans företrädare läto stränga
förordningar i detta afseende utgå, böter stadgades, och kyrkotukten ^
skärptes. 2)
En annan orsak till klagomål var den vidskepelse, som
förefanns ibland allmogen. Den bestod i tillbedjan af kors,
lundar och stenar, en tydlig qvarlefva af såväl hedendom som
katolicism. Särskildt beryktadt var det afguderi, som bedrefs
vid M ali o 1 ms kapell på Maria himmelfardsdag, då folk från alla
håll samlades dit. Erik Oxenstierna sökte med kraft qväfva
detta onda och beordrade därföre en del af russtjenstens kår i
Wierland att infinna sig viel Maholm för att skingra de
vallfärdande skarorna 3)
För att råda bot såväl för den ena som för den andra
bristen fordrades en fast kyrkoordning. Förslag till en sådan
hade redan år 1643 öfversändts af Jheringius till regeringen i
Sverige, men hade ej erhållit bekräftelse. Denna vigtiga fråga
upptogs emellertid af Oxenstierna ocli afhandlades 1647 med
landtrådet. Ar 1652 finna vi att en dylik interimskyrkoordning
är antagen för hela Estland undantagandes för Allentaken. 4)
^ Se bilagor till E. Oxenstiernas registratur: Memorial af konsistorium i
Reval af den 12 nov. 1646, 25 febr. 1649 och den 27 febr 1652. — De
fleste af dessa protokoll äro affattade på svenska.
2) Se nyss anf. bilagor Konsist, skrifvelser af den 21 april 1647 samt
af den 25 febr. 1649.
3) Memorial af Gustaf Horn samt ofvan anf. Reg. 6 aug. 1649.
4) Ihering!i bref t. k. maj. 15 juli 1646 (Livonica 348 U.A.) K. Maj:ts
förklaring på Jheringii punkter af den 29 aug. 1646 (Oxenst. saml. Estland).
Därsammastädes förvaras äfven 2 koncept till kyrkoordning från denna tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
