Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Erik Oxenstierna såsom Estlands guvernör 1646—165B af Ellen Fries
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK OXENSTIERNA SÅSOM ESTLANDS GUVERNÖR 1 6 4 6–-1 6 5 3.
315
Eriks styrelse var sålunda icke i detta afseende gagnlös.
Jlieringius ger honom det vitsordet, att jämte Guds bistånd hade
han grefvens »nådigaste adsistens att tacka för, att
biskopsämbetet där i landet verkligen kunde konsolideras».
Stora svårigheter hade dock, såsom vi ofvan antydt, den
estländska kyrkan att bekämpa, Betrakta vi närmare dessa
svårigheter, drages vår uppmärksamhet först till de
förvecklingar, hvilka vållades af staden Reval och som i hög, allt för
hög grad till och med, togo biskopens krafter i anspråk.
Reval ansåg sig ej lyda under Estlands biskop, utan liade
sin egen superintendent, Staden härledde denna sin andliga
-sjelfstyrelse ända från medeltiden (år 1257) och ansåg, att
denna rättighet bekräftades, då Sveriges konungar bekräftade
stadens privilegier. Johannes Rudbeckius hade erkänt denna
ratt, och år 1647 hade Reval sin egen superintendent ocli sitt eget
konsistorium. I Jheringii instruktion liade man insatt en
uppmaning att söka förmå staden underkasta sig biskopen, men
lian lyckades aldrig i dessa sina bemödanden. 2) De framkallade
endast en obehaglig och skadlig spänning mellan stadens ocli
statens presterskap. Anledningar till missämja kunde
naturligen ej saknas, om äfven sjelfva liufvudtvisten sköts åsido.
Revals presterskap sökte, enligt biskopens påstående, att draga
den omkring staden boende 1 andtbefolkningen under sin
själavård, och det tog i förvar och försvar personer, hvilka straffats af
den biskopliga myndigheten. Särskildt synes doktor Johan "Westring,
stadens vice syndicus, varit en nagel i ögat för presterskapet på
(Ionien. Erik Oxenstierna uppträdde i denna sak såsom medlare.
En annan svårighet, mot hvilken den estländsk-svenska
kyrkan kämpade, var adelns egenmäktighet. Den estländska adeln
ville ej utbetala tionde ordentligt, nekade att reparera domen och
Konsist, memorial af den 21 april 1647 och af den 27 febr. 1652. Allentaken
lades 1642 under superintendenten i Ingermanland jämte två gäll i Wi
er-land. Se Jheringii besvärspunkter 25 juni 1646 (Livonica 348 R.A.).
*) Se Jheringii bref t. E. Oxenstierna hösten 1653. Jheringii
medhjelpare var Petrus Turdiniis, hans måg. Denne hade han äfven önskat till
efterträdare, men han dog före 1653.
2) Livonica 352 — 54. - Revals stad bad att få bebålla sin andliga
jurisdiktion 1691. I anledning häraf inlemnade de skrifvelser till k. maj:t, hvilka
grundligt vederlades. Akterna i denna tvist äro samlade i ofvan anf. bundtar,
från hvilka vi hemtat ofvanstående uppgifter. — Drottningen hade lofvat
hjelpa och tillsätta en kommission (17 aug. 1640), men ännu 1662 begärde
staden förklaring i denna punkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
