Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Erik Oxenstierna såsom Estlands guvernör 1646—165B af Ellen Fries
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK OXENSTIERNA SÅSOM ESTLANDS GUVERNÖR 1 646-1 65 3. 329
Revals stads rådstugurätt var inrättad efter liansestädernas
mönster. Redan år 1550 funnos i Reval fyra borgmästare. De
presiderade i tur. Näst efter dem i rang kom syndicus.
Rådsherrarne voro fjorton, hvilka kompletterade sig sjelfva, sedan
minst två platser blifvit lediga. Valbare voro alla
gillesmed-Jemmarne. Revals råds domsrätt sträckte sig öfver den del af
staden och dess omgifning, som ej hörde till slottet1). Enligt
Erik NIV: s privilegier kunde från r åd s tugur ät ten vädj as till
Lübeck i handelstvister. Redan i Per Baners instruktion af
år 1622 framstäldes Svea hofrätt såsom högre instans för
Revals rådstugurätt. När åter D or pats hofrätt stiftades, ville den
erkännas såsom högre instans för Revals stadsrätt liksom den
var det för Rigas. Detta af böj des dock genom en kongl,
resolution af 1631 2). Huruvida Svea hofrätt af Revals stad under
följande tid erkändes såsom öfverdomstol, är svårt att säga.
Däremot är det säkert, att det var ganska vanligt att vädja
till Sverige ifrån Revals rådstugurätt, ocli svenska regeringen
inblandade sig ofta i dess rättegångsförhandlingar, hvilket var
desto mera af nöden, som rättvisan i staden tyckes skipats både
lamt och partiskt3).
Vid denna domstol dömdes sedan år 1248 efter lübsk rätt
och ifrån år 1257 användes en lübsk rättskodex, som förblef
gällande 4).
I den adliga domsrätten under dessa år tyckas inga
ändringar vidtagits, och de tyckas hafva funktionerat utan nämnvärda
rubbningar. Den kyrkliga domsrätten blef däremot ordnad genom
den ofvannämnda kyrkoordinantien. Den tyckes dock liaft
motståndare såväl bland adeln som bland Revals borgare ocli
framkallade åtskilliga tvister.
Att dessa olika dömande myndigheter ofta skulle komma i
delo är naturligt, om ock de nya förordningarne sökte, så vidt
möjligt, begränsa deras rättssfer. Oordningar i det estländska
domstolsväsendet finner man nog antecknade för de följande ären,
1) Bunge, Die Revaler Rathslinie. Under medeltiden vädjades från Narv a
och Wesenberg till Reval enligt Richter anf. st.
2) Se Gadebusch anf. st. sid. 19 och 20; om vad till Lübeck se Bunge
ar ch i v V, haft. 1, sid. 112.
3) Se riksreg. 10 okt. 1646; 5 nov. samma år m. fl. st.
4) Se Richter anf. st. 154. — E. Oxenstiernas reg. 13 juli 1651 visar
den likgiltighet, med hvilken man i Sverige vid denna tid såg Revals förr
fruktade förbindelse ined Lübeck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
