Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Erik Oxenstierna såsom Estlands guvernör 1646—165B af Ellen Fries
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328
ELLEN FRIES.
När Erik Oxenstierna kom till Estland, var borgrätten
tämligen försummad, liksom bela rättegångsväsendet, och ständiga
klagomål fördes af estländarne Öfver dess vidsträckta
jurisdiktion. Genast vid sin ankomst till Estland företog sig
Oxenstierna att ordna borgrätten, hvilket dock tyckes hafva mött
stora svårigheter. Särskildt arbetade han på att få svenska
lagar använda vid densamma1). Han lyckades höja dess
anseende betydligt, hvartill säkerligen ej ringa bidrog, att i
borg-rätten tjenstgjorde såsom assessorer den ofvannämnde Crusins,
Andreas Wallwijk2), tillika svensk sekreterare, och revisorn David
Reimers (adlad v. Rosenfelt), alla tre ovanligt dugliga män.
Borg-rätten började anlitas flitigt äfven emellan de ordinarie sessionerna,
förmodligen till följd af den juridiska öfverlägsenhet^ hos de
personer, som vid densamma voro anstälda, Erik Oxenstierna sökte
interimsvis ordna domstolen och erhöll äfven ett kungl, bref
om densamma af den 15 sept. 16493). En tysk öfversättning
af de svenska lagarne verkstäldes af Crusius, ocli enligt
Oxenstiernas eget vittnesbörd kom svensk lag och stadga där i
konsideration4), om ock ej i den utsträckning han ifrån början
tyckes hafva åsyftat, I följd af denna större kraft hos
borg-rätten begärde ridderskapet, att guvernören skulle utverka, det
borgrättens befogenhet inskränktes och slutligen fram stälde de
en önskan, att den helt enkelt skulle afskaffas, hvilket K. Maj:t
dock förklarade omöjligt5). I stället utfärdade Oxenstierna den
11 jan. 1650 en b o rgr ä tts o rd ni n g, som erhöll kungl, konfirmation
år 1653 och blef gällande för cl en följande tiden, ehuruväl allt
fortfarande borgrätten var utsatt för skarpa anfall af såväl
ridderskap som Revals stad6)
Ifrån borgrätten vädjades till Svea Hofrätt, en
omständighet som ej bidrog till att öka dess popularitet hos estländarne7).
’) A. Oxenstierna till Erik 17 dec. 1646 och dennes bref till fadren d.
7 dec. 1647. (Normanni afskrifter RA.)
2) Wallwijks fullmakt af 29 april 1647. Han var af E. Oxenstierna högt
betrodd. Öfversändes till »Sverige vintern 1647 och vann då A. Oxenstiernas
gunst. (Se dennes bref till Erik 10 maj 1647 RA.) Wallwijk blef assessor
1649 samt erhöll slutligen titel och assistensråd för sina förtjenster om ryska
freden dock med bibehållande af sin gamla lön. (Riksr. 5 febr. 1661).
3) Reskriptet finnes anf. saml. Liv., det behandlar äfven de andra
domstolarne i Estland. Se också E. Oxenstiernas reg. 15 dec. 1649.
4) Mem. till Silfverstjerna och bref till K. Maj:t 5 och 6 juli 1649. E.
Oxenstiernas reg. Den tyska öfversättningen fans år 1852 i G. von Bunges ego i
Reval. Se anf. arbete: Die ehstl. Ritter und Landrechte sid. 27.
5) Estländska ridderskapet till guvernören 21 april 1648 (Oxenst. saml.
Estland.) — Se ock K. Maj:ts res. af d. 17 jan. 1651.
6) Se anf. saml. Livonica.
7) Se anf. bref till guv. af 21 april 1648.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>