Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Venedig, Gustav Adolf und Rohan von J. Bühring, anm. af Ehd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
428 ÖF VERSIGTE R OCH GRANSKNINGAR.
litteraturen. Hvad som åt densamma ger dess särskilda betydelse,
är att den nästan uteslutande stöder sig på urkunder i de venetianska
arkiven. Man känner hvilket värde de venetianska sändebudens
depecher ega för Europas politiska historia under 15- och 1600-talen
och med hvilket intresse den fordom så mäktiga senaten en lång tid
följde verldshändelsernas gång, äfven när den ej längre sjelf förmådde
ingripa i desamma. För det trettioåriga kriget särskildt har man hittills
ej närmare undersökt arkiven i Venedig; republiken spelade ju på det
hela därunder en passiv roll. Nu har man emellertid äfven för
detta tidsskede där börjat anställa forskningar. En österrikare, v.
Zwiedineck-Südenhorst har redan utgifvit två band af en historia
öfver Venedigs politik under detta krig, och förf. till ofvannämnda
arbete, hvilken egentligen ämnat behandla Venedigs medlarskap på
den stora fredskongressen i Münster, har dessförinnan i denna skrift
om »Venedig, Gustaf Adolf och Rohan», upptagit ett tidigare
moment af krigets historia, då republiken, invecklad i det mantuanska
arfföljdskriget, var nära att få en mera aktiv del än den önskade i
detsamma, och dess förbund ifrigt söktes af Gustaf Adolf. Därmed
stod likväl i nära sammanhang såväl republikens som Sveriges
förhållande till Frankrike och det var egentligen i den senare maktens
kölvatten som Venedig skulle styra öfver till förbindelsen med den
förra. Detta har gjort det för förf. nödigt att utförligt skildra
förhandlingarna mellan Frankrike och Venedig sådana de fortgingo före,
under och efter freden i Regensburg 1630. Härmed sammanhänger
ock nära förhållandet till Rohan, som åter ett ögonblick var i
begrepp att anknyta en närmare förbindelse med svenskarne. På detta
sätt har en, hvad den inre enheten vidkommer, något lösligt hopfogad
skrift uppstått, som dock innehåller åtskilliga »upplysningar både nya
och utaf värde.
Hvad som närmast intresserar oss är naturligtvis framställningen
af de beröringar som under ifrågavarande tid 1629—1632 egde rum
mellan Sverige och Venedig, beröringar utaf hvilka Odhner redan
gifvit en mera kortfattad öfversigt uti »Nordisk tidskrift för politik,
ekonomi ocli litteratur» 1867. Liksom Odhner går förf. äfven
tillbaka till de äldsta spåren af förbindelser mellan Venedig och Sverige
och har i sitt verk inflickat ett kapitel därom, som står i föga
sammanhang med det öfriga och väl endast har sin »raison d’être» uti
önskan att tillgodogöra sig ett samladt material. Något inre
sammanhang torde nämligen svårligen kunna uppvisas mellan Johan IILs
och Gustaf Adolfs venetianska politik. Odhner berörde likväl denna
fråga endast i förbigående, en italienare C. Bullo mera utförligt,
men såsom det synes något okritiskt,1) och Bührings på
originalhandlingar stödda framställning utaf förbindelser, för hvilka vi
visserligen icke alldeles sakna källor, men endast ega dem
fragmentariskt, torde sålunda vara den tillförlitligaste. Att någon gång hans
kunskaper i äldre svensk geografi ej äro tillräckliga bör kanske ej
Jämf. Hist. Tidskr. 1881, s. CIX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
