Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Svenska undervisningsväsendets historia af A. G. Hollander. I, Tiden före 1724, anm. af Ho Hd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6o
ÖFVEESIGTEE OCH GRANSKNINGAR.
namn som Geijer, Reuterdahl, Rietz, Wieselgren, Anjou, Norlin,
Annerstedt m. fl. —■ att förtiga de många upplysande
läroverks-monografierna, flere värdefulla bidrag till sjelfva skollagstiftningens
historia och de ofta ingalunda föraktliga utredningar, som ur större
historiska arbeten och herdaminnen kunna hemtas. Med förenämnda
omdöme passar ej heller riktigt väl i stycke, hvad förf. i slutet af
sitt förord yttrar om de källor, hvilka af honom begagnats, nämligen
att deras uppräknande skulle blifva »alltför vidlyftigt». I följd häraf
inskränker sig emellertid förf. till att helt summariskt angifva de
samma på 5 a 6 rader, utan att sedermera i sin framställning annat
än undantagsvis omnämna dem, en knapphändighet, som hvarken
harmonierar med bokens betydliga volym eller de utredningar i detalj
förf. så gerna lemnar. Till och med vid flere polemiska utfall mot
sina föregångare underlåter förf. att antyda, hvem som närmast
åsyftas, till olägenhet för alla dem, som, i likhet med anmälaren, icke
vilja »jurare in verba magistri», utan äfven önska pröfva de skäl, på
hvilka den angripne stödde sin mening. Härigenom minskas också
tydligen arbetets vetenskapliga värde, och till den populära litteraturen
kan det ju icke räknas, redan på grund af dess ofta i hög grad
sammanträngda, af parentetiska satser och uttryck uppfylda stil. En
annan anmärkning, som träffar förf:s arbete, särskildt om det bedömes
med hänsyn till de fordringar, som ställas på ett vetenskapligt verk,
är dess brist på symmetrisk behandling af de särskilda perioder,
hvilka förf. här skildrar, enär medeltiden erhållit ett oproportionerligt
stort utrymme i förhållande till den för oss vida vigtigare nyare tiden,
hvarmed äfven sammanhänger, att förf. visat sig alltför litet kunna
skilja mellan hufvudsak och bisak. På samma gång vi anse oss
pliktiga att påpeka dessa svaga sidor hos förf., äro vi emellertid lika
villiga att skänka hans grundliga forskning och öfverraskande
beläsenhet, liksom hans tydliga kärlek till sitt ämne, vårt fulla erkännande,
liksom vi äfven villigt medgifva, att arbetet genom sin rikedom på
detaljer och genom de utdrag, som lemnats ur de särskilda
skolordningarna, bör blifva en god uppslagsbok och en lämplig
utgångspunkt för forskare i vår skolhistoria.
»Alltför länge», yttrar hr H. vidare i sitt förord, »synas
åtminstone vissa bevis på bristande uppmärksamhet och forskningsnit i
fråga om denna gren af svensk odlingshistoria hafva fått stå qvar
inom literaturen. Yi nämna exempelvis de äfven hos våra stora
historiska författare förekommande förväxlingarne af grammatikern
Alexander (de Villa Dei) med Curtii hjelte, kon. Alexander den store, af
det danska Viborg såsom platsen för det första gymnasiet (1618)
med den svensk-finska staden af samma namn (och med gymnasium
af år 1641), förväxlingen af munkordnarnes enskilda klosterskolor
med medeltidens enda allmänna och offentliga, af prester ledda
läroanstalter, domskolor och stadsskolor, och därpå grundade
missförstånd, som endast genom en anakronism från kyrkans äldre tider och
icke-svenska förhållanden hemta ett skenbart stöd för ännu vanliga
oriktiga uppgifter, att den offentliga undervisningen under Sveriges
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
