Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Svenska undervisningsväsendets historia af A. G. Hollander. I, Tiden före 1724, anm. af Ho Hd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOLLANDER, SVENSKA UNDERVISNINGSVÄSENDETS HISTORIA. 61
medeltid i allmänliet meddelades i klostren och att munkar voro de
vanliga lärarne i den tidens skolor o. s, v.»
Om vi rätt uppfattat de ofvan citerade orden, är det hr H:s
åsigt, att han i dessa punkter kommit till nya, förut okända resultat.
Då vi emellertid gerna se, att hvar och en författare gör rättvisa åt
sina föregångares »uppmärksamhet och forskningsnit», kunna vi ej
underlåta att något närmare skärskåda nyssnämnda uppgifter, så
mycket mer, som vi icke i allo kunna godkänna de samma.
Som bekant, meddelar såväl Geijer som Strinnholm, vid
skildringen af Gustaf Vasas ungdom, att han under sin vistelse i Upsala
skola underkastades kroppslig aga af en dansk skolmästare, mäster
Ivar, men efter utståndet straff drog ut sin lilla dart och »högg den
igenom (Curtii) Alexandrum», utropande: »Hej, jag tör gifva dig
och din skola tusan». Vi vilja naturligtvis icke bestrida, att här ett
förbiseende egt rum i afseende på nämnda »Alexandrum», hvilken af
hr H. s. 182 not. 1 tvifvelsutan riktigt uppgifves hafva varit
franciskanermunken Alexanders de Villa Dei sid. 66 närmare omtalade
latinska grammatik, »Doctrinale puerorum», men då hr H. ingalunda
är den förste, som lemnat denna rättelse, hade det varit lämpligt
att på något sätt antyda detta. Redan år 1876 påpekade nämligen
E. Löfstedt i en afhandling om »Sveriges skolor före år 1571» (s. xrv
not. 3), att med »Alexandrum» i det anförda sammanhanget antagligen
icke kunde menas Curtius, »enär denne lika litet som någon annan
klassisk författare synes hafva blifvit läst i Sveriges skolor» under
medeltiden, utan Aleæandri doctrinale. Samma åsigt återfinnes jämväl
i Alins teckning af reformationstidehvarfvets historia s. 21.
Lika litet kan hr H:s uppgift om tiden för inrättandet af
gymnasiet i den finsk-svenska staden Viborg betraktas såsom en nyhet,
enär både finska och svenska forskare långt före detta uppgifvit det
rätta årtalet, 1641. Så t. ex. Alopæus i »Borgå gymnasii historia»
(1801) och Akiander i »Skolverket inom fordna Viborgs och
nuvarande Borgå stift» (1866); så äfven Odhner i »Sveriges inre historia
under drottning Christinas förmyndare» (1865) och Lundstedt i
»Bidrag till kännedom om grekiska språkets studium vid de svenska
läroverken» (1875). Det felaktiga årtalet, 1618, träffas däremot
företrädesvis i äldre historiska arbeten, såsom Hallenbergs »Svea rikes
historia under konung Gustaf Adolf den stores regering» (del. V s.
172) och Geijers »Svenska folkets historia» (del. III s. 88 i 1853
års uppl.), ehuru visserligen, märkvärdigt nog, äfven i ett nyare arbete
af en så grundlig forskare som M. Weibull (Illustr. Sveriges hist.,
del. IV p. 89; utg. 1881). Att denna felaktiga uppgift inkommit
i ett så omsorgsfullt utarbetadt verk som Hallenbergs, är så mycket
egendomligare, som det genast bort väcka hans misstankar, att ett
gymnasium skulle hafva blifvit inrättadt i en så aflägsen landsända
som Viborg, innan detta skett på något ställe i det egentliga Sverige.
Huru förklara möjligheten af detta misstag? Hr H. yttrar s. 311, att
det »synes hafva sin grund i en förvexling med det danska Wiborg,
där, enligt beslut nämnda år (1618), gymnasium skulle upprättas».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
