Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Svenska undervisningsväsendets historia af A. G. Hollander. I, Tiden före 1724, anm. af Ho Hd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
436
ÖF VERSIGTE R OCH GRANSKNINGAR.
Förklaringen synes vid första påseendet ganska lyckad, men månne
den äfven är riktig? Hr H. nämner, trogen sin vana, icke häller
här, hvarifrån han hemtat sin uppgift om gymnasii-inrättningen i det
danska Viborg. Antagligen stöder han dock den samma på Eietz,
hvilken i sin »Skånska skolväsendets historia» s. 100 meddelar, att
»år 1618 beslöt kon. Kristian IV att vid 8 stiftskolor gymnasier
skulle upprättas». De källor, Bietz härför åberopar, äro Winding,
»Academia Hafniensis» och Thura, »Idea historiæ literariæ». Af
dessa källor upplyser den senare, att Kristian IV »inter plurima, quæ
per diuturni imperii spatia prudentissimo et saluberrimo consilio
sanxit, A. 1618, teste Vindingio Acad. Hafn. p. 13, diploma edidit
de gymnasiis apud scholas cathedrales erigendis —–-Ille quatuor
gymnasia seu, uti in diplom, regiis vocari soient, collegia cathedralia
instituit, duo sc. in Dania, unum in Norvegia et unum in Scania,
ob intervenientia bella plura erigere prohibitus.» De båda danska
gymnasierna upprättades, enl. Thura, i Odense 1621 och Roeskilde
1636. Visserligen var Viborg då såsom nu en stiftsstad, men då
det samma icke uttryckligen omtalas, hvarken hos Winding eller
Thura, och dessutom något gymnasium därstädes aldrig kom till stånd,
är det föga sannolikt, att hr H:s förklaring är riktig. Vida troligare
synes oss, att Hallenberg -— som a. st. yttrar: »När biskopsämbetet
upprättades i Viborg år 1618, anlades där ock ett gymnasium» —
låtit förleda sig af Rhyzelii mindre pålitliga »Episcoposcopia
svio-gothica» (1752), hvarest del. II, bok. 9, kap. 3 S 2 läses följande:
»När k. Gustaf Adolf åter upprättade biskopsämbetet i Wiborg år
1618, funderade han ock här ett gymnasium med underhåll för
åtskilliga lektorer. Hvilket åter förföll, men år 1632 sattes det åter
i stånd. M. Henricus Carstenius, som blef omsider biskop, sattes
hit till att vara physices lector; dock vardt detta gymnasium icke
in-vigdt förän år 1641.» Att denna Rhyzelii berättelse, hvars tillkomst
det icke är svårt att genomskåda, icke är trovärdig, har redan Alopæus
a. st. s. 27 uppvisat. Däremot är likheten mellan Rhyzelii och
Hallenbergs uppgifter påtaglig. Huru Hallenbergs misstag sedermera via
Geijer öfvergått till läroböcker och andra skrifter, torde lätt inses.
För de författare, som i likhet med Weibull haft tillgång till Thyselii
på 1840-talet utgifna »Handlingar» och »Bidrag» till svenska kyrkans
och läroverkens historia, med däri upptagna underhandlingar mellan
regeringen och presterskapet på Gustaf II Adolfs och drottn. Kristinas
*) Paludan, Det höiere skolevæsen i Danmark, Norge og Sverig, 1885,
uppgifver, i likhet med Allen, Danmarks historia, att sex gymnasier af Kristian IV
inrättades, nämligen i Odense, Roeskilde, Ribe, Aarhus, Lund och Christiania.
Samma förf. yttrar likväl strax därefter, att »gymnasierna synes kun at være
komne i gang i Odense, Lund (1621—66) og Christiania (1635 — 59). I alt fald
forfaldt de meget snart och endte hist og her i et blott paalæg til rector og
conrector om at give de videre komne en noget utvidet og friere undervisning.»
— Viborgs katedralskola med rektor, en teologie lektor och några hörare
(kolleger) erhöll först 1642 en konrektor. Några gymnasii-professorer omtalas
däremot icke i Viborg. Jfr. förteckningen på dess lärare från äldre tider i
läroverkets årsredogörelse 1875.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
