Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Svenska undervisningsväsendets historia af A. G. Hollander. I, Tiden före 1724, anm. af Ho Hd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOLLANDER, SVENSKA UNDERVISNINGSVÄSENDETS HISTORIA. 445
pekade försök till periodindelning i vår skolhistoria.
Hufvudperio-derna äro naturligtvis två, nämligen den svensk-katolska samt den
protestantiska odlingens tidehvarf, det förra omfattande tiden 1014—
1527, det senare tidén från och med sist nämnda år. Den
svenskkatolska odlingens tidskifte indelas sedermera i trenne perioder med
åren 1220 och 1370 såsom gränspunkter. Hvad åter det
protestantiska tidehvarfvet beträffar, nämner ej författaren i föreliggande del
af arbetet, i huru många underafdelningar det samma kommer att
uppdelas, men att döma af författarens böjelse för tre-talet, synes
man kunna antaga, att de blifva trenne. Det »första» tidskiftet
omfattar åren 1527—1724, sjelf underindeladt i trenne särskilda
perioder, med åren 1649 och 1693 såsom mellanpunkter. Egendomligt
nog har författaren vid den slutliga indelningen af tidskiftet
1527—-1649 öfvergifvit tre-talet och fördelat det samma i fyra mindre
afdelningar, tiden före 1593, tiden 1593—1611, tiden 1611—1632
saint tiden 1632—1649; perioderna 1649—1693 samt 1693—1724
äro däremot icke ytterligare indelade. Såsom grund för
ofvannämnda indelning anför författaren, att enligt hans åsigt »icke
mindre den allmänna menniskoanden och den särskilda folkanden än
den enskilda personliga anden har att i och för klarare och sannare
uppfattning och förverkligande af en praktisk idé, sådan som
uppfostrans och undervisningens, i allmänhet genomgå vissa af tids- och
kulturförhållanden betingade psykologiska utvecklingsstadier eller
tidskiften, nämligen ett empiriskt, grundläggande och nybildande i en
viss elementär uppfattningsform, ett dogmatiskt och utbildande i
samma gifna riktning samt slutligen ett kritiskt och ombildande
stadium, för att därpå med mer eller mindre ombildadt ideal ånyo
inom längre eller kortare tids förlopp genomgå likartade trefaldiga
utvecklingsskeden, tillsammans utgörande ett fullständigt kretslopp
eller tidehvarf». Denna »historisk-psykologiska lag, i allmänhet
gällande för mänsklig idéutveckling och fortgång till mera fullkomnad
andlig odling», har författaren äfven sökt uppvisa »i den svenska
folkandens skiljaktiga uppfattning af undervisningens och bildningens
mål och ideal under särskilda tidehvarf och tidskiften med vissa
kulturhistoriska vändpunkter». Vi vilja medgifva, att denna indelning
med någorlunda skäl kan användas för det katolska tidehvarfvet,
men rörande det af författaren skildrade första protestantiska
tidskiftet dela vi till fullo den åsigt, en granskare i Einsk tidskrift
1884, II sid. 402 uttalar, nämligen att författaren »uppställer
skiljegränser, där inga sådana hade varit af nöden». Såsom exempel
härpå framhåller nämde granskare med rätta, att det är »svårt att
förstå, hvarför en ny kritisk period bör anses begynna år 1693, då
ju den samma år utgifna skolordningen snarare återgick till det
gamla, än grundlade något nytt». Denna anmärkning är äfven
obestridligen riktig. Författaren liar, synes det oss, här låtit
systematiseringen alltför mycket göra våld på det historiska
saksammanhanget, hvilket senare, ehuru det icke torde hafva varit författaren
obekant, nästan alldeles icke omnämnes. Det måste ovilkorligen före-
Hist. Tidskrift. 1885. Granskn. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
