Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Johan III och Filip II. Depescher från det spanska sändebudet till Sverige kapten Francisco de Eraso 1578—1579
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49 JOHAN III OCH FILIP II.
konungens af Danmark hjelp bemäktiga sig Sverige.
Erinrar man sig bans projekt just i fråga om Danmark,
sädana lian utvecklade dem i depeschen af den 30 September
1578, så kunde man frestas att tro, att det var dessa, som
hänförda till Sverige lemnat det egentliga stoffet till
anklagelseakten mot honom. Rykten om den onåd, hvari han råkat,
trängde snart till Rom, där man med liflig oro följde alla
växlingarna i den opålitlige svenske konungens politik. De
bekräftades af Possevino, som den 26 Juli för andra gången
anlände till Sverige. Så väl kardinalen af Como, som Gregorius
XIII sjelf skyndade att lägga sig ut för den olycklige legaten
och för hans obehindrade återresa, den förre i en skrifvelse till
Possevino, den senare i ett »breve» till konung Johan. Den
antydda beskaffenheten af de gjorda beskyllningarna bekräftas
genom dessa bref. Det är orimligt, skrifver påfven, »att en
främling, så fjärran från de sina, utan något anhang, utan stöd af
några vänner, beröfvad alla de hjelpmedel, hvarmed den borde
vara utrustad, som förehar ett sådant dåd, att han skulle ha
eftersträfvat riket (’regnum appetiisse’), underhandlat om att
bemäktiga sig detsamma eller ens haft en tanke ditåt; det liade
varit underligt, om han sträfva t efter en enskild persons
land-gård»
Påfvens och kardinalens förord för legaten, att han skulle
få fri återresa, voro, när de kommo fram till sin
bestämmelseort, icke längre behöfliga. Possevino, som sjelf liade i uppdrag
att verka för förbindelsen med Spanien och som dessutom
medförde penningar, lyckades att skingra icke blott de misstankar,
som riktats mot honom, utan äfven dem, för hvilka Eraso varit
utsatt. Enligt Theiner skulle flere katoliker, så väl svenskar
som främlingar, hvilka besökt Eraso, lia kastats i fängelse. De
blefvo omsider frigifna. Legaten hölls visserligen ännu en tid
under uppsigt. Det hade ett par tatariske sändebud ankommit
till Stockholm ocli det förspordes snart att han umgicks med
dem. Det väckte konung Johans stora förtrytelse, visserligen
särskildt därföre att de ännu icke haft audiens hos honom, men
det synes också att misstankarne mot legaten icke hade
försvunnit. Den 25 Augusti ålades ståthållarne i Stockholm att
1) Se Theiner, anförda arbete III, sid. 262, 280, där de båda brefven äro
tryckta.
Hist. Tidskrift 1886. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
