Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Hertig Karls och svenska riksrådets samregering 1594—1596. III. Brytningen. Af S. J. Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERTIG KARLS OCH SVENSKA RIKSRÅDETS SAMREGERING 1 5 94–1 5 9 6. 53
den blef en anledning för åtskilliga bland riksråden att
skriftligen meddela sina intryck från mötet.
I synnerhet var hertigen angelägen om att förmå Erik
Gustafsson Stenbock att nu komma till Stockholm. Till en
början syntes detta ej häller skola möta några svårigheter, ty
på försommaren skref Stenbock till en af hertigens tjenare och
erbjöd sig att bevista regeringssammankomsten. Hertigen sökte
då ytterligare stärka honom i denna föresats genom en
beskickning af två af sina män: Anders Lennartsson och Anders
Gudmundsson (Röd) till Hedåker, hvilka till yttermera visso fingo
i uppdrag att beröfva honom befälet på Elfsborg och Gullberg,
om lian ej hölle sitt löfte. Stenbock svarade dem den 25 Juli,
att han ämnade resa till Stockholm om 3 veckor1), och
härmed synas de hafva låtit sig nöja-, men det oaktadt och ehuru
han från hertigen den 27 Juli erhöll en ny påminnelse, infann
ban sig ej, och om man undantager att han deltog i själfva
öfverenskommelse!! mellan hertigen och rådet om
interimssty-relsens ordnande, liar han således, trots sin skenbara
undfallenhet mot hertigen, lyckats undgå ali delaktighet i denna for
konungen så misshagliga styrelse2).
Nu återkom också hertigen till sin förra önskan, att mötet
mätte bevistas äfven af några andra ständer. I början af Juli
sporde han sålunda Gyllenstjerna, Peder Ribbing och H.
Bjelke, om de delgifvit adeln i Småland och Östergötland hans
kallelsebref3). Bjelke undskylde sig för sin del med, att han
sändt kallelsebrefvet till de andra östgöta-riksråden, emedan
adeln bodde öster om Linköping. Hertigen skref då och
frågade de i Stockholm närvarande herrarne, huru de fullgjort
uppdraget, men uttalade på samma gång sin förmodan, att
adeln nog skulle kommit, om den i rätt tid blifvit kallad4).
Som vi få se, förgick emellertid ännu en tid, innan någon
herredag kom till stånd.
Hvad hertigen själf angick hade han till en början för
afsigt att meel första begifva sig till Stockholm, men vi skola
i det följande finna, att verkställigheten häraf länge fördröjdes.
’) Se Karls Reg. den 11 Juli 1596 och Stenbocks svar, original bl.
Acta h ist.
2) Jämf. Hist. Tidskr. 1884, sid. 23 och 1885 sid. 69.
3) Se Hist. Tidskr. 1885 sid. 77.
4) Karls Reg. den 9, 10 och 23 Juli 1596.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
