Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Hertig Karls och svenska riksrådets samregering 1594—1596. III. Brytningen (forts.). Af S. J. Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
S. J. BOËTHIUS.
konungs myndighet samt hämnas hvarje kränkning af den
samma1).
Kort därpå anlände omsider Erik Brahe och Arvid
Stenbock och fingo den 3 October (g. st.) framföra sitt uppdrag2).
Genom dem besvärade sig konungen öfver, att hertigen ej nöjt
sig med hans regeringsordning, oaktadt denna blott var afsedd
för en kort tid, då han snart ämnade sig hem, samt öfver
att ständerna trots hans uttryckliga förbud sammankallats för
att fatta beslut, som voro stridande mot hans regalier.
Därjämte framförde de till hertigen en mängd förmaningar, af
hvilka de vigtigaste voro, att hertigen skulle låta sig nöja
med regeringsordningen, afskaffa hvad som i Söderköping
be-slutits såväl däremot som mot de kungliga rättigheterna i
allmänhet; respektera de af konungen förordnade ämbetena, låta
rikets ränta förvaltas i enlighet med konungens förordning,
aflägsna sina egna tjenare från kronans ämbeten, visa aktning för
konungens försvarsbref samt städers och andras välfångna
privilegier, ej pålägga nya skatter utan konungens samtycke, låta
konungens gamla tjenare behålla sitt underhåll, nedlägga
riksföreståndaretiteln, afstå från tvisten med Flemming och i stället
hänskjuta den till laga dom3) samt slutligen göra räkenskap
for sin förvaltning af kronans ränta.
Lindorm Nilssons uppdrag inskränkte sig åter till en
förnyad uppmaning om de mycket omskrifna kanonernas,
skinnvarornas och skeppets afsändande samt till en befallning att
återställa de från Vadstena kloster borttagna dyrbarheterna och
låta hemföra ett grafmonument öfver konung Johan, hvilket
Sigismund bestält af en italiensk konstnär och som nu ankommit
till Danzig4).
På en gång och i ett sammanhang hade Sigismund
sålunda nu bragt på tal alla de statsrättsliga spörsmål, som alt
*) Talet är tryckt på latin och svenska i »Mandata etc. Sigismundi etc. ad
illustrissimum etc. dominum Carolum etc.» samt i Chesnecopheri »Fullkomliga
skäl etc.» Det är på det förra stället dateradt både den 26 September (g. st.)
och den 6 October (n. st.). I sammanhang härmed kan påpekas att tillägget:
»(den 26 September)» efter »i dag» i G. Banérs bref, Hist. Bibi. II, sid. 297,
är oriktigt: den 26 September var den följande dagen, som var söndag.
2) Enligt Verving skedde det dagen efter Polackarnes oration, men i
»Mandata etc.», där äfven deras uppdrag är tryckt, uppges uttryckligen den i
texten angifna dagen.
3) Att meningen dock ej var att nu tillåta en rättegång, utan att denna
skulle ega rum först efter konungens hemkomst, ses af hvad sändebuden
sedermera yttrade. Se nedan s. 108.
4) Acta hist.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
