Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Norsk nationel historieskrifning. I. Af Nils Höjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORSK NATION-EL HISTORIESKRIFNING.
127
tecknaren på detta sätt göres till en advokat, så kan häri ligga
en viss sanning, ehuru liknelsen ej är exakt. Men alldeles
omöjligt är det att fatta, hvarför en god häfdatecknare skall
likställas med en dålig advokat, som vrider och vränger fakta.
Det är en erkänd sak, att intet kan gifva domaren bättre insigt
i ett måls sammanhang än en utveckling från olika synpunkter
af ärliga, sanningsälskande och kunskapsrika advokater. Den
som skrifver mänsklighetens historia har visserligen gent emot
de nationella häfdatecknare en ställning, som kan jämföras med
domarens gent emot parternas advokater, men det är ett
missförstånd att tro, att verldshistoria! därigenom förvandlas till ett
aggregat af inbördes stridiga och oförenliga synpunkter, och
ännu värre, om man tror, att det måste bli en samling af
förvridna sanningar. Domarens utslag är ju alis icke något
aggregat af stridiga synpunkter, utan det bär i sig och är fotadt
på en tredje högre synpunkt, nämligen statens, som står Öfver
de enskilda intressenas. På samma sätt måste mänsklighetens,
häfdatecknare lägga icke den eller den nationens synpunkt, utan
mänsklighetens till grund för sitt omdöme: d. v. s. han måste
bedöma händelserna icke efter som de bidragit till den eller den
nationens odling eller storhet, utan efter som de bidragit till
mänsklighetens.
Och så till vida kan man hafva rätt att fordra, att en
sådan häfdatecknare skall vara utan fädernesland, d. v. s. utan
nationalkänsla. Han måste hafva höjt sig till en ren
kosmo-politism, som ser öfver alla särskilda samhälleliga intressen.
Men ställer man denna fordran på den nationella
häfda-teckningen, gör man med ens ali nationel häfdateckning omöjlig.
Det vore lika orimligt att begära, att en person skulle skrifva
Sveriges historia och bedöma hvarje händelse däri efter
måttstocken af mänsklighetens odling och framåtskridande, som om
man ville ålägga en biograf att teckna sin hjälte med det ena
eller andra samfundets väl till syfte och måttstock, icke den
ifrågavarande personens egen individuella utveckling.
Därför att så är, så vinnes intet väsentligt därigenom att
en nations historia tecknas af någon, som icke själf tillhör
nationen. För så vidt som man kan förutsätta, att han är mindre
intagen af nationella fördomar, så måste hans arbete i detta
hänseende ega företräde. Men härvid är att märka, att då den
nationella historien alltid måste behandlas frän nationel syn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
