Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Norsk nationel historieskrifning. I. Af Nils Höjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
NILS HÖJER.
entusiastiska tro på det norska folkets framtid, som är den sanna
grunden till frihetsverket 1814. l)
Det kan nu först och främst sättas starkt i fråga, 0111 de
företeelser i Norges forntid, som skola få sin förklaring genom det
norska samhällets aristokratiska karaktär, verkligen äro faktiska
eller bevisliga eller ens sannolika. Något säkert bevis kan man
af den enkla grunden icke åstadkomma, att en jämförelse
mellan två också förutsätter kännedomen om två, och Sveriges
historia före 13:de århundradet ligger så i dunklet, att det är
mycket vanskligt att göra sig några bestämda föreställningar om
dess politiska lif. Men de antydningar man eger bestyrka icke
Sars förutsättningar. Ehuru isländarne visa en uppenbar
partiskhet för sina norska bröder, torde det dock framgå tydligt
nog af deras norska kungasagor och andra berättelser, att
Sverige för dem framstod såsom det starkare landet. Ocli i
Danmarks och Norges inbördes fejder var det ju vida oftare Norge
än Danmark, som låg under. Äfven här får man intrycket, att
Norge enligt regel var den svagare parten. Hvad den politiska
lifaktigheten angår, så framgår åtminstone så mycket af
Sveriges kända historia från ll:e och 12:e århundradena och förra
hälften af det 13:e, att nog var där lif. Frånsedt upplysningarna
om kyrkan och dess män samt konungarnes regeringstillträde
eller bortgång återljuda de gamla annalerna mest af
vapenskrain-mel: »bellum ad ...», »bellum fuit» det är temat. Man har trott
sig kunna närmare bestämma dessa striders karaktär som en
kamp emellan hedendom och kristendom, svear och götar samt
olika konungaätter. Att här också, åtminstone från slutet af
1100-talet, var en brytning mellan storinansvälde och
konungamakt synes sannolikt. Vi se kronan vexla från ätt till annan,
men jarlen sitter q vår. Äfven Danmark finna vi under samma
tid sönderslitet af inbördes fejder. Det är tydligt, att kyrkans
för den gamla hedniska bondefriheten farliga anspråk varit en
af de bestämmande faktorerna i dessa fejder, men det gälde
äfven de verldsliga stormännens välde. Konungens länsmän
undertrycka allmogen, som reser sig både mot dem och kyrkans
prelater. Till sina yttre drag företer emellertid denna historia
väsentligen personliga tvister emellan olika pretendenter, och det
*) En resumé af författarens teori finnes på många ställen i lians bareten;
jag nämner exempelvis Udsigt II, sid. 397, Indledning, sid. 6 eller sid. 129, Nyt
Tidskrift I, sid. 500 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
